Kommun blockerar ASK.fm

Om ASK.fm
ASK.fm är en webbplats där den som skapat kontot svarar på frågor. För att skriva frågor eller kommentarer på ASK.fm måste du känna till adressen till kontot. Det går att googla på ASK.fm och hitta konton, men om man söker efter en specifik användare genom att googla blir det knepigare. Det kan vara så att man har samma ”nikname” i flera sociala medier som Instagram eller som spelkaraktär i online-spel, då är det lätt att hitta personen på ASK.fm.

Hur använder barn och unga ASK.fm
När ASK.fm användas för att forskare svarar på frågor t.ex. ( http://ask.fm/ungaonline )
är det en fantastiskt bra tjänst. Många barn och unga har skaffat tjänsten som tidsfördriv, ”fråga mig något – så svarar jag”. När vi följt trådar hos elever på vår skola är det frågor som; ”vilken är den bästa bok du läst” vilket är ditt roligaste / tråkigaste ämne i skolan” eller frågor om bästa julklappen, fritidsintressen, filmer eller andra rätt alldagliga frågor.

Trakasserier och kränkningar på ASK.fm
Visst förekommer det en hel del trakasserier och kränkningar på ASK.fm. lösningen som Luleå kommun har använt, att blockera sajten på sina skoldatorer är en otroligt dum lösning som förmodligen skett på grund av okunskap och rädsla. Om de tror att eleverna kommer att slippa trakasserier och kränkningar tror de FEL! Det är som att stänga omklädningsrummet och duschen i gympasalen, ta bort busshållplatsen utanför skolan och stänga av alla korridorer och delar av skolgården där inga vuxna finns tillgängliga och tro att kränkningar och trakasserier upphör.

Förebyggande värdegrundsarbete
Så här kan och ska man arbeta förebyggande och när kränkningar sker;

* Likabehandlingsplanen ska innehålla hur man arbetar förebyggande med sociala
mötesplatser på Internet. Ta hjälp av eleverna de har en stor kunskap i ämnet!
* Dela bara din ASK.fm adress med de personer som du vill få frågor av.
* Ha en diskussion i klassen om att ställa frågor anonymt kontra öppet.
* Diskussioner kring känslor väcker ofta tankar – hur känns det att få frågor som;
– nämn de tre snyggaste i klassen – nämn de tre fulaste i klassen
– är du oskuld
– vilken lärare är snällast /dummast
– nämn de tre smartaste i klassen
– vilka är schysstast i din klass
– vem är jobbigast i din klass

* Vad kan / ska man göra om någon/några skriver taskiga kommentarer? Ska man berätta för någon? Vem/vilka? Varför?
* Hur ska /kan man bemöta taskiga påhopp? Svara taskigt tillbaka? Ignorera? Svara sakligt och tala om att man inte vill ha sådana kommentarer? Vika konsekvenser kan de olika alternativen få?
* Nedan ett bra exempel på hur man kan svara på en kommentar.

skärmdump ask
* Arbeta med ASK.fm sajten och gå igenom vad ASK.fm skriver om;
– säkerhet – http://ask.fm/about/safety
 – användarvillkor – http://ask.fm/about/tos
 – sekretess – http://ask.fm/about/privacy

* När man pratar om ASK.fm passar det även att diskutera Instagram. Många barn och unga har valt att ha sitt Instagramkonto låst så    att endast de som de är vänner med kan se bilder de lägger ut. Däremot är det många som skriver sin ASK.fm adress i profilen till Instagram-kontot.Vilket gör det lättare för personer som man kanske inte tänkt sig ska hitta till  ASK kontot gör det i alla fall.

* Diskutera hur det känns att få taskiga kommentarer.
* Hur känns det när någon eller några gillar den elaka kommentaren.
* Kan man hjälpa någon som får taskiga kommentarer eller om någon sprider rykten? Hur?
* Prata om skärmdumpar! Ska man fotografera av skärmen med de kränkande kommentarerna? Varför? Hur kan man använda dem?
* Ställ frågan om vem som bestämmer vad som är en kränkande kommentar?

Surfa lungt-priset 2014!

IKT FRITIDS har nominerats till årets pris från surfalungt.se!!surfa_surfapriset_topbanner_rosta

                                                       http://surfalugnt.se

Vi är jätte stolta och ödmjuka över nomineringen och hoppas  att alla läsare att gå in länken längst ned i inlägget och rösta! vi blir jätte glada för din röst!

Syftet var med projektets början att använda skolans datorer och alla de möjligheter som det innebar. I början hade vi stort fokus på bild och filmskapande. Vi deltog i en filmfestival och såg våra kortfilmer på stor biografduk.

Efter ett tag började barnen att fråga om de kunde få visa sina världar i Movie Star Planet och i Minecraft.

Eftersom vi var nyfikna på hur och till vad barnen använde datorer och IPads när de själva fick bestämma så följde vi med dem in i deras världar.

Vi upptäckte att många barn råkat ut för kränkande kommentarer och frågor och uppmaningar av sexuell karaktär. När vi frågade om de pratat med någon vuxen var svaret ofta nej. Anledningen till det var att de var rädda att deras föräldrar inte skulle låta dem spela det spelet igen.

IKT fritids i dag har fokus på värdegrundsfrågor!

Målet med IKT fritids är att barnen ska få verktyg för att;
– själva vara schyssta kompisar på nätet

– hantera obehagliga situationer och kränkningar

– blockera och anmäla personer som uppför sig illa
– hantera ”fel-navigering” dvs när man hamnar på sidor med vuxet innehåll

– lära sig att ha ett källkritiskt förhållningssätt –( hur vet jag att Lisa 10 år är Lisa 10 år?)

Så här gör vi.

Varje IKT fritidstillfälle startar med en fråga. T.ex. ”vad gör jag om någon skriver taskiga kommentarer” eller ”hur känns det när man inte får några likes på Instagram?”

Samtalen med barnen är viktiga både för barnen och för oss. Vi får en inblick i den arena som är en stor del av deras vardag. Samtidigt som vi vägleder och är bollplank i värde- grunds frågor.

För att förstå och få kunskap om jargongen i spelen har vi egna avatarer. Barnen vill vara kompis med oss i spelen och det ger oss möjlighet att delta i olika chattforum för att kommunicera med dem. För många barn är det lättare att skriva hur de mår eller vad de känner än att prata om det. Att chatta med barnen har blivit ytterligare ett sätt att lyssna och finnas tillhands om de vill ha stöd eller råd av oss vuxna.

Under 2013 har vi delat med oss av våra kunskaper på olika skolor och genom föreläsningar. Det har startats IKT fritids runt om i landet och det finns ett stort intresse på skolor och fritidshem. Det är lätt att förbjuda spel, appar och sociala nätverk där det förekommer trakasserier och mobbing pga. osäkerhet och brist på kunskap. Men det är lätt att skaffa den kunskapen! Fråga barn och unga om vad de gör på nätet! Varje skola måste se över sin Likabehandlingsplan och arbeta förebyggande med sociala medier. Schysst och säker på nätet börjar med IKT fritids.

GÅ IN OCH RÖSTA HÄR:

http://surfalugnt.se/surfa-lugnt-priset-2014/    TACK!

 

IKT-fritids med år 1

 

Vårt första IKT tillfället med år 1 gjorde vi så här.

Först lite bakgrundsfakta för att klargöra våra förutsättningar.

Vi har i nuläget 8 st IPads / klass i år 1. Vår skola är tre parallellig och fritids- avdelningarna åldershomogena. Det betyder att vi har tillgång till 22 IPads på fritids till drygt 80 st barn. De flesta styrda aktiviteter som idrottshallen, viss skapande verksamhet, mullemeck-verkstad mm. har barnen möjlighet att välja om de är intresserade. Vi brukar ta ca 8 barn/klass varje gång. Eftersom barnen i år 1 brukar vilja göra / prova på det mesta så återkommer aktiviteterna många gånger så att alla som vill får chansen.

När vi nu startade med IPads tänkte vi att 6 barn från varje klass var lagom för att hinna med och hjälpa de som behövde hjälp. Två barn gick hem så det blev 16 barn och två pedagoger detta tillfälle.

Vi hade lagt fram 16 IPads på borden och 16 förväntansfulla barn kom in och ville veta vad de skulle få göra.

Vi började med att visa hur man bär IPadsen och hur tangentbordet fungerar.

Eftersom det var första tillfället pratade vi om vad I – K – T står för.

I = information – vad menas med information? Har någon Googlat någon gång? Nästan alla händer i luften! Vad sökte ni efter? Fakta om något? Information – kunskap.

K = kommunikation – vad menas med kommunikation? Man pratar eller skriver till varandra. Någon som pratat på Skype?

T = teknik – vad menas med teknik?

IKT = information- och kommunikationsteknik = hur vi pratar eller skriver eller visar filmer eller musik eller bildspel eller podradio mm. för varandra. Vi använder tekniken – Ipad, dator, smartphone för att kommunicera med varandra.

 

Vid detta tillfälle ville vi visa appen IMotion HD som är en app för att skapa animerad film genom att ta en bild i taget, flytta legogubben (eller vad man valt att filma) en liten bit, ta nästa bild osv. när det sätts ihop har man gjort en film.

Vi började genom att visa en film på smartboarden som några barn gjort vid ett tidigare tillfälle. ”Pusslet som försvann”

Därefter visade vi hur appen iMotion HD ser ut på smartboarden och startade programmet och gjorde en liten film samtidigt som barnen kunde se det på smartboarden.

Sen var det dags att sätta igång. Linnea delade ut små plastfigurer av alla möjliga sorter som barnen kunde välja bland. Snart var alla igång med filmskapandet! En del gjorde flera korta filmer för att snabbt se resultatet medan andra gjorde väldigt långa filmer.

Detta tillfälle hade vi besök från tidningen Läraren.

Bilden har Maria Dahl tagit

IKT-fritids med IPADS

 

Tjo! I veckan startade vi igång med våra ettor på skolan: IKT fritids med Ipads.

Då Sågtorpsskolan hänger med i utvecklingen kring digitala verktyg och har blivit med Ipads har vi fått fundera om, kring IKT fritids aktiviteten. Kommer det bli så självklart att barnen kommer vara på internet, som när de använder en dator, när det finns spel appar på Ipads? Kommer de självklara vädergrunds frågorna dyka upp som de gjort tidigare när vi haft IKT fritids?

Risken finns att barnen spelar de app-baserade spelen som vi i skolan har installerat åt dem och att de inte väljer internet på ett lika naturligt sätt som vid en dator. Det lärande som sker kommer inte vara på barnens arena eftersom vi vuxna i förväg begränsat och kontrollerat deras användande i och med att vi i förväg bestämt vilka appar som ska finnas. IKT fritids aktiviteten bygger på att barnen ska dela sina egna erfarenheter och upplevelser i sociala sammanhang där de är experter. Ett så kallat barncentrerat perspektiv. Men med de appar med ofta likartat innehåll, som vi pedagoger installerat, blir aktiviteten kontrollerad och tillviss del förutbestämd

Man skulle förstås vilja se att barnen själva skapar en sida på Ipaden med spel som de vanligtvis spelar och är bekanta med. Men då kommer man till diskussionen om pengar.

Okej, men om det är bara gratis appar då? Då är det lätt att hamna i en genus diskussion. Är det så att flickor spelar flickspel och pojkar  spelar pojkspel?

Jaha undrar vi då? Är det så och vad kan vi dra för slutsatser av det?

Självklart finns det ett genus tänk i de appar som presenteras i ”shopen”: de är ju skapta för att säljas/hämtas hem av många och självklart är de riktade till en specifik målgrupp. Men så länge vi vuxna benämner dem som ”flick” och ”pojk” spel kommer vår nästa generation också fortsätta att göra det. Detta resonemang omfattar även leksaks och klädindustrin.

Faktum är att spel industrin är en aktör som inte marknadsför sina produkter mot ett specifikt kön utan det är vi vuxna som gör det.

Alternativt är spelen så kallade spinoff produkter, av någon annan framgångsrik produkt: t.ex.
Star Wars eller Barbie och då indirekt riktade emot flickor eller pojkars intresse/idoler och tidigare bekantskap med filmen, leksaken eller annan produkt/vara.

Vi skulle kunna låta barnen tanka hem dessa spel de spelar hemma och är proffs på för att sedan diskutera valen med barnen? Då får IKT fritids sin givna plats i värdegrundsarbetet.

Då kan man hamna i diskussion om föräldrarnas åsikter. Vad kommer de att tycka? Att deras barn får spendera tid på ”måla naglarna-appen” när de spelar den sååååå mycket hemma. Det kan väl barnet göra hemma så vi i skolan bara erbjuder bra pedagogiska appar som är skapade för lärande och utveckling och som vi utbildade pedagoger har godkänt som ”bra” appar.

Tja? Vad är egentligen en bra app? Och vem bestämmer det!? Den som installerar eller den som ska spela?

Det är viktigt att synliggöra barnets perspektiv hos oss pedagoger som arbetar på fritids. Men det kräver att vi är villiga att tänka metakognitivt med ett reflekterande förhållningssätt då vi prövar och omprövar våra tankar och idéer. Förhoppningsvis blir vi medvetna om vårt egna och barnens lärande och utvecklar arbetet med
IKT fritids på bästa sätt.

Vidare funderar vi över om våra Ipads kommer se olika ut. Med barnperspektivet i fokus kommer några att ha vissa spel, andra inte. Får alla barn tillgång till samma utbud då? Såklart inte, men då skapas det möjligheter att dela/ berätta/ kommunicera/lära och utveckla. Samtidigt som nya sociala grupper bildas, där intresserade barn samlas runt ett specifikt spel och skapar nya relationer vilket i sin tur leder till nyvunnen kunskap, lärande och kompetensutveckling.
Så….

Det finns många kluriga ”hinder” i detta, som måste skuttas över. Några är högre och svårare, andra lägre och lättare att komma över. Det viktigaste är att vi gör det tillsammans. Att vi vuxna börjar intressera oss på riktigt för vad barnen tycker är viktigt! Att vi integrerar och kommunicerar med dem på deras villkor, på deras arena och på så sätt skapar förtroende, ansvar och tillit till varandra. Det innebär att man måste vara modig och lägga ifrån sig sina tidigare antaganden/rädslor och principer och vara villig att låta sig ledas.

Då vinner alla i denna hopptävling och alla får medalj!  🙂

Men vad gjorde vi då på första tillfället med Ipads och IKT fritids?

Det återkommer vi med snart!!

 

Fritidspedagogernas rikskonferens #fritidshem

De här tre veckorna är vi ute i landet och berättar om IKT fritids. I fredags var vi i Göteborg och föreläste om IKT fritids. Det känns super kul och viktigt att prata om ungas nätvanor och hur vi på fritidshemmet integrerar med unga på fritidshemmet och socialiserar i skolan. Vårt budskap när vi är ute och pratar om IKT fritids är att vi vuxna måste möta och se barnen där de befinner sig. Bland annat att ses på nätet.
Vi föreläser med Lärarfortbildning.ab för fritidshemmet. IKT fritids platsar verkligen i sammanhanget.

KUL! Tycker vi med all feedback! Många ville höra och veta  mer! Föreläsningstimmen tog slut alldeles för fort! Det är härligt att höra och möta pedagoger som arbetar med uppstarten av IKT fritids, och som anammar konceptet.

Vi applåderar, bugar ödmjukt samt möter pedagoger som har upptäckt IKT fritids som en social aktivitet som genererar socialisationsprocesser, mediering och förmågor.

Vackert!

 

Besök av SVT

Man kan se klippet från svt här
http://www.svt.se/nyheter/sverige/det-blev-en-ny-dialog-med-barnen

Tack alla barn som ställde upp att bli filmade och intervjuade!

Instagram – att bli inkluderad eller exkluderad

 På nätet finns mängder med tips på hur man ska få många följare på Instagram, vilket i sin tur bekräftar för barnen att det är viktigt att ha många följare.

Tips som;
Ha ett aktivt konto och tagga dina bilder så att de blir sökbara t.ex. #mydog  och #photooftheday.Gör kommentarer på andra konton som är större än ditt eget. En schysst kommentar som sticker ut och är välformulerad ger fler följare än om du bara gillar.
Följ många andra så kanske de följer dig tillbaka och ha ett bra namn som är lätt att känna igen.

Att tagga sina bilder har blivit vanligare på senare tid bland barn och unga. Om man söker på #me så kommer det upp nästan 1.5 miljoner inlägg. Det är ofta närbilder när man fotat sig själv med sin mobil.

Hur viktigt tycker barnen att det är att få likes? Hur tänker de när de lägger ut bilder? Bilderna på Instagram kan ses av alla som följer barnen vilket kan vara hela klassen + en massa andra personer. Instagram kan vara inkluderande eller exkluderande.

På de flesta skolor har man tagit beslut om att eleverna inte får dela ut inbjudningar till fester på skolan om inte alla i klassen är bjudna. Detta för att ingen ska känna sig utanför, (vilket de förmodligen gör ändå).

Genom Instagram kan de barn som inte bjudits med på festen ta del av bilder och kommentarer som t.ex.

Bilden på det dukade bordet – ”Nu fattas bara gästerna, LÄNGTAR” skriver värden.
Bilden när alla inbjudna äter – ” Schysst fest hos Kajsa” skriver en gäst.
Bilden på paketen – ” Nyfiken”,( med många olika smilesymboler”) skriver värden.
Bilden från dansen – ”Nu kör vi” skriver en annan gäst.
Bilden på en gäst – ”Tycker sååå mycket om dig”(med massor av hjärtan) skriver en gäst.

Alla bilder kommenteras och likeas av de som är med på festen eller av andra följare. Antigen under tiden festen pågår eller efteråt. Med många gäster kan det bli många bilder med många kommentarer och likes.

Många vill passa på att visa på Instagram att de är på fest och har kul, precis som vi vuxna gör.
Det är viktigt att prata om Instagram som fenomen och att väcka tankar hos barn och unga. Hur känns det om man inte är bjuden på festen men ändå kan ta del av alla bilder och kommentarer?
Kan man vara på fest och ha kul utan att visa det på Instagram?
Varför, varför inte?

Det är viktigt att prata om sociala medier i skolan och på fritids både med barn och föräldrar.

Samtalet väcker nya tankar. En förälder på vår skola berättade om hur hennes dotter som är 9 år arrangerar maten och drycken när det är ”festmat” hemma, innan någon får börja äta. Sen ska bilden läggas upp på Instagram. Under måltiden vill hon gärna ha koll på om det är några som gillar bilden eller om någon skrivit en kommentar som hon måste besvara. Det har blivit minst lika viktigt att visa andra att man äter gott och umgås som att vara i nuet och njuta av mat och dryck och sällskap.

Frågor som är viktiga att samtala kring är;

Vilka bilder passar att lägga upp? Varför just de bilderna?
Ska jag fråga den jag fotat och visa bilden jag tagit innan jag lägger upp den?
Brukar jag se efter hur många likes min bild får?
Brukar jag se efter hur många likes som andras bilder får?

Brukar jag tänka ut vilken bild som skulle kunna få många likes? Varför?
Brukar jag titta på hur många följare andra har? Varför?

Hur känner jag om jag får många likes? Hur känner jag om jag inte får några likes alls?

Vad skulle hända om man hade en vecka då ingen i klassen / fritids använder sociala medier. Skulle gälla även vuxna). Hur skulle veckan bli? Vad skulle man göra istället för att chatta, lägga upp bilder och spela spel, kolla film, musik mm. Skulle vara intressant att diskutera……

Undrar hur den veckan skulle bli för oss, Linnea och Stina?

Skulle vi klara oss utan att tjuvkika? : )

Vem kan man lita på?

 

Människor är av naturen hjälpsamma och vill varandra väl. Kan vi hjälpa någon som förlorat något gör vi gärna det. Information, reklam, nyheter och underhållning använder de flesta på nätet varje dag. Ibland är det svårt att vara källkritisk när någon vill ha hjälp med att finna någon eller något t.ex. på Facebook.

Det kan vara någon som berättar att hen hittat en fin kamera och vill hitta ägaren. En bild på ett gulligt barn som ler mot kameran och frågan, ”vet någon vem det här är och var hen bor?” kontakta mig via Facebook så att jag kan lämna tillbaka kameran.
Det kan vara så att det är en förälder till ett barn med skyddad identitet som vill hitta sitt barn som ligger bakom frågan.

Därför är det viktigt att fundera över om det är lämpligt att gilla eller att dela länken. Om en person med skyddad identitet får sin vistelseort avslöjad kan det få katastrofala följder för personen i fråga.

I våras la en pappa ut en bild på sina försvunna barn på Facebook och bad om hjälp att hitta dem. Tusentals hjälpte till att dela efterlysningen och till slut kände en person igen barnen och berättade var de fanns.

Det är efter att organisationen Missing People börjat med efterlysningar på Facebook som privatpersoner anammat tillvägagångssättet.

Självklart blir vi berörda av en förälders sorgliga berättelse om förlusten av sina barn, men hur ska vi kunna veta hur det ligger till egentligen? Särskilt som mina vänner på Facebook delar länken och kanske skriver kommentarer som ”lycka till hoppas att du hittar dem!”

Ta gärna upp åldersadekvata frågor om källkritiskt förhållningssätt med eleverna i skolan och på fritids.
Har de råkat ut för efterlysningar på FB?
Vad har de tänkt?
Hur har de agerat?
Kan man veta om efterlysningen är trovärdig?
Vilka konsekvenser kan det få om man blir hittad av den/ de som hotar en?

Varför kan man behöva skyddad identitet?

Det kan man behöva när man är utsatt för ett allvarligt hot och det är farligt att andra lätt kan ta reda på var man bor. Man kan till exempel vara hotad av någon i ens familj eller släkt, av en partner, av ett kriminellt gäng, av någon man vittnat mot i en rättegång, av någon man inte vet vem det är eller av någon annan.

Vårt råd är gilla eller dela inte efterlysningar av det här slaget!