Instagram – att bli inkluderad eller exkluderad

 På nätet finns mängder med tips på hur man ska få många följare på Instagram, vilket i sin tur bekräftar för barnen att det är viktigt att ha många följare.

Tips som;
Ha ett aktivt konto och tagga dina bilder så att de blir sökbara t.ex. #mydog  och #photooftheday.Gör kommentarer på andra konton som är större än ditt eget. En schysst kommentar som sticker ut och är välformulerad ger fler följare än om du bara gillar.
Följ många andra så kanske de följer dig tillbaka och ha ett bra namn som är lätt att känna igen.

Att tagga sina bilder har blivit vanligare på senare tid bland barn och unga. Om man söker på #me så kommer det upp nästan 1.5 miljoner inlägg. Det är ofta närbilder när man fotat sig själv med sin mobil.

Hur viktigt tycker barnen att det är att få likes? Hur tänker de när de lägger ut bilder? Bilderna på Instagram kan ses av alla som följer barnen vilket kan vara hela klassen + en massa andra personer. Instagram kan vara inkluderande eller exkluderande.

På de flesta skolor har man tagit beslut om att eleverna inte får dela ut inbjudningar till fester på skolan om inte alla i klassen är bjudna. Detta för att ingen ska känna sig utanför, (vilket de förmodligen gör ändå).

Genom Instagram kan de barn som inte bjudits med på festen ta del av bilder och kommentarer som t.ex.

Bilden på det dukade bordet – ”Nu fattas bara gästerna, LÄNGTAR” skriver värden.
Bilden när alla inbjudna äter – ” Schysst fest hos Kajsa” skriver en gäst.
Bilden på paketen – ” Nyfiken”,( med många olika smilesymboler”) skriver värden.
Bilden från dansen – ”Nu kör vi” skriver en annan gäst.
Bilden på en gäst – ”Tycker sååå mycket om dig”(med massor av hjärtan) skriver en gäst.

Alla bilder kommenteras och likeas av de som är med på festen eller av andra följare. Antigen under tiden festen pågår eller efteråt. Med många gäster kan det bli många bilder med många kommentarer och likes.

Många vill passa på att visa på Instagram att de är på fest och har kul, precis som vi vuxna gör.
Det är viktigt att prata om Instagram som fenomen och att väcka tankar hos barn och unga. Hur känns det om man inte är bjuden på festen men ändå kan ta del av alla bilder och kommentarer?
Kan man vara på fest och ha kul utan att visa det på Instagram?
Varför, varför inte?

Det är viktigt att prata om sociala medier i skolan och på fritids både med barn och föräldrar.

Samtalet väcker nya tankar. En förälder på vår skola berättade om hur hennes dotter som är 9 år arrangerar maten och drycken när det är ”festmat” hemma, innan någon får börja äta. Sen ska bilden läggas upp på Instagram. Under måltiden vill hon gärna ha koll på om det är några som gillar bilden eller om någon skrivit en kommentar som hon måste besvara. Det har blivit minst lika viktigt att visa andra att man äter gott och umgås som att vara i nuet och njuta av mat och dryck och sällskap.

Frågor som är viktiga att samtala kring är;

Vilka bilder passar att lägga upp? Varför just de bilderna?
Ska jag fråga den jag fotat och visa bilden jag tagit innan jag lägger upp den?
Brukar jag se efter hur många likes min bild får?
Brukar jag se efter hur många likes som andras bilder får?

Brukar jag tänka ut vilken bild som skulle kunna få många likes? Varför?
Brukar jag titta på hur många följare andra har? Varför?

Hur känner jag om jag får många likes? Hur känner jag om jag inte får några likes alls?

Vad skulle hända om man hade en vecka då ingen i klassen / fritids använder sociala medier. Skulle gälla även vuxna). Hur skulle veckan bli? Vad skulle man göra istället för att chatta, lägga upp bilder och spela spel, kolla film, musik mm. Skulle vara intressant att diskutera……

Undrar hur den veckan skulle bli för oss, Linnea och Stina?

Skulle vi klara oss utan att tjuvkika? : )

Annonser

Vem kan man lita på?

 

Människor är av naturen hjälpsamma och vill varandra väl. Kan vi hjälpa någon som förlorat något gör vi gärna det. Information, reklam, nyheter och underhållning använder de flesta på nätet varje dag. Ibland är det svårt att vara källkritisk när någon vill ha hjälp med att finna någon eller något t.ex. på Facebook.

Det kan vara någon som berättar att hen hittat en fin kamera och vill hitta ägaren. En bild på ett gulligt barn som ler mot kameran och frågan, ”vet någon vem det här är och var hen bor?” kontakta mig via Facebook så att jag kan lämna tillbaka kameran.
Det kan vara så att det är en förälder till ett barn med skyddad identitet som vill hitta sitt barn som ligger bakom frågan.

Därför är det viktigt att fundera över om det är lämpligt att gilla eller att dela länken. Om en person med skyddad identitet får sin vistelseort avslöjad kan det få katastrofala följder för personen i fråga.

I våras la en pappa ut en bild på sina försvunna barn på Facebook och bad om hjälp att hitta dem. Tusentals hjälpte till att dela efterlysningen och till slut kände en person igen barnen och berättade var de fanns.

Det är efter att organisationen Missing People börjat med efterlysningar på Facebook som privatpersoner anammat tillvägagångssättet.

Självklart blir vi berörda av en förälders sorgliga berättelse om förlusten av sina barn, men hur ska vi kunna veta hur det ligger till egentligen? Särskilt som mina vänner på Facebook delar länken och kanske skriver kommentarer som ”lycka till hoppas att du hittar dem!”

Ta gärna upp åldersadekvata frågor om källkritiskt förhållningssätt med eleverna i skolan och på fritids.
Har de råkat ut för efterlysningar på FB?
Vad har de tänkt?
Hur har de agerat?
Kan man veta om efterlysningen är trovärdig?
Vilka konsekvenser kan det få om man blir hittad av den/ de som hotar en?

Varför kan man behöva skyddad identitet?

Det kan man behöva när man är utsatt för ett allvarligt hot och det är farligt att andra lätt kan ta reda på var man bor. Man kan till exempel vara hotad av någon i ens familj eller släkt, av en partner, av ett kriminellt gäng, av någon man vittnat mot i en rättegång, av någon man inte vet vem det är eller av någon annan.

Vårt råd är gilla eller dela inte efterlysningar av det här slaget!

Fritidspedagogik

Nu finns IKT aktiviteten dokumenterad av tidningen fritidspedagogik publicerad! Vi tackar eleverna som hjälpte oss med att vara med på bilder och hur de visade och berättade om vår aktivitet och vad de har lärt sig!

Vi är nöjda med artikeln och stolta över resultatet!

Sociokulturellt perspektiv

 

I ett sociokulturellt perspektiv tittar man på samspelet mellan kollektiva resurser för tänkande och handling å ena sidan men även med att se åt sina egna aktiviteter i förhållande till omvärlden. Ett begrepp som används i detta perspektiv är mediering eller medieras.

Vi läser av och lär oss av vår omgivning när vi uppmärksammar, beskriver och agerar samt av vad som tillåts och uppmuntras. Det är de tolkningar och tankemönster som blir grundläggande och blir till mening beroende det sociala samspel som vi vuxna bedriver.

Detta innebär för barnet att tänkande och genom redskap såsom intellektuella och språkliga uttryck, lever och utvecklas på dem kunskaper och insikter som kan ses som ”lånade” och inom ramen för den kultur och samhällelig gemenskap barnet befinner sig i.

Därför blir mediering ett väldigt viktigt redskap att kunna hantera inom begreppet kommunikation. Kommunikation är länken mellan det inre (kognitiva) och det yttre (interaktion).

Genom samspelet med andra människor och med dagens teknik som är integrerad i vår vardagliga kultur och samhällsutveckling, blir det möjligt att skapa en kontroll över informationsflödet som når oss dagligen. När mening, innebörd och betydelse transporteras mellan sändare och mottagare kan det ges i uttryck genom  textning, läsning och skrivning.

Detta kräver en förutsättning att det skapas ett kommunikativt sammanhang där uttryck blir levande och fyller en viktigt funktion där vi använder våra erfarenheter med hjälp av medierande redskap.

Mediering innebär att vårt tänkande är framvuxna och därmed även färgade av vår upplevda kultur. Därför är det viktigt att eleverna i skolan får arbeta med mediering såsom i reflektion, analysering och undersökningprocesser i IKT aktiviteter.

Fenomenet med haulfilmer

 

 ”Hauling”

Haulfilmer har funnits på YouTube i ungefär 1 ½ år. Det är unga tjejer, som spelar in filmer där de visar upp smink och kläder som de  handlat. De som har många följare på sin YouTube kanal visar förmodligen upp smink och kläder som de fått i gåva för att visa upp dem i haulfilmen. Känslan som tittaren får är en slags ”jag kollar på vad en tjejkompis shoppat” eller vad hon spenderar sina pengar på.

Enligt The New York Times fashion & style finns det tjejer som blivit YouTube kändisar som tjänar runt $ 1,000 i månaden genom YouTube´s ”partners” program, som ger medlemmar som gör reklam i sina videos, del av reklamintäkterna.

Vi har t.ex. Misslisibell som vi skrivit om i tidigare inlägg som har 116 000 prenumeranter på sin YouTubekanal. Lisa som hon egentligen heter har gjort över 1000 filmer där hon delar med sig av sminktips mm. Hon är väldigt populär bland tjejer mellan 9-13 år och är en förebild för många. Även Lisa gör haulfilmer om sina ”shoppingfynd”.

På vår skola finns det en del barn med egna YouTubekanaler som lägger upp filmer med allt möjligt innehåll. De som gjort haulfilmer har fokuserat på filmer där de visar upp godis som de handlat. Precis som de som har många följare och förmodligen får sina varor i present så visar våra barn upp sitt godis, berättar vilken affär de handlat i. De visar även tydligt upp chipspåsen och förtydligar för tittaren vilket märke som de är. Kalasbra reklam för chipstillverkaren, helt gratis dessutom. Kommentarsfältet under filmerna är fyllda med positiva såväl som negativa kommentarer.

Många som gör haulfilmer visar även upp sina födelsedagspresenter. Dessa filmer kanske ”trendar ”stort till jul.

Reflektioner som vi tycker att man kan ta upp med barnen på fritids. Men framförallt under skoltid eftersom detta just nu berör äldre elever.

– Diskutera reklam – sponsring av de som har många följare – vad vill jag göra reklam för
varför just dessa saker.
– Vilken bild ger man av sig själv – vilken bild vill man ge.
– Kommentarer – vad är ok att skriva – inte ok att skriva – hur känns det att få positiva
eller negativa kommentarer. Eller inga kommentarer alls.
– Avundsjuka – kan det uppstå avundsjuka om någon visar alla sina 27 julklappar –
varför vill man visa dem – syfte.

Skolverket har övningar

Här nedan hittar du förslag på övningar som kan användas i skolan för att diskutera källkritiska frågor om
filmens budskap, syfte, avsändare och mottagare.

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.192554!/Menu/article/attachment/youtubeovningar.pdf

Att synligöra lärandet

Just nu samtalas det mycket om hur vi ska arbeta med vårt kommande iPad arbete. Tidigare har eleverna i Sågtorpsskolan använt datorer men denna termin kommer våra 1or och 2or arbeta med Ipads i klassrummet och på fritidshemmet.

 Vi har nu tagit del av Stockholms stads utvärdering av iPad projektet 2012-13 och gått i genom resultatet och analyserna, för att kunna använda liknande i vår projektplanering och revidering av vår IKT- plan.

Vi upplever att vi nu fått tänka om, kring vårt arbete med ikt fritids aktiviteten med Ipads.

Vi har insett när vi planerat för ikt fritids att datorn och Ipaden är två olika verktyg. Eftersom eleverna i åk 1 inte har tagit del av ikt-aktiviteten med datorer, på det sätt som vi arbetat med 2,3,4:orna så vet vi inte vilket resultat arbetet kommer att visa denna termin. Alla elever som börjar skolan är en ny generation som har med sig sin upplevda samhällsstruktur och dess normtänkande. Denna generation har erfarenhet av Ipads i förskola och förskoleklassen. Inte med datorer på samma sätt som den tidigare generationen.

Elever som haft datorn som sitt första digitala verktyg upplever att det fungerar på ett mer ”lätthanterligt ” att arbeta med Ipads och smartphones. De ser även vinster med att sammankoppla dessa medier (datorn + Ipad) för att synka eller samkoppla för att underlätta hanteringen och uppföljningen av sina fritidsintressen på nätet. Men de har svårt att se fördelar med att enbart arbeta med Ipads. De vill ha både och.

Det som barnen har berättat för oss är att de helst lär sig först med datorn och att de kommit fram till att alla funktioner inte fungerar lika bra med Ipadsen ( tex att spela Minecraft). Men de upplever att Ipaden bidrar med utvecklande verktyg som appar,-för spel/chat /sociala medier/ som vidare utvecklar funktioner på ett mer lättillgängligt än vid datoranvändning.

Frågan är nu om vi kommer ”tappa” viktiga möjligheter när vi inte arbetar med datorer längre? Hur kommer den tekniska utveckling se ut inom detta område?

Vi tror oss veta att barnen kommer använda apparna / spelen oftare än de internetbaserade sajter som vi tidigare tagit del av. Kanske blir IPads på ikt-fritids aktiviteten mer ”spel funktionell” och därmed kanske även begränsad.

Delvis blir vi hänvisade till de appar vi på skolan har installerat och ansett vara viktiga för användas i undervisningen, delvis för att inget ”plötsligt” händer i dessa appar eftersom de är kontrollerande och begränsande i sina upplägg.

Kommer våra samtal om värdegrundsfrågor vara relevanta med tanke på det medie som de ska arbeta med? Kan barnen bidra med sina upplevda händelser inom appar och dess spelformat och reflektera och diskutera som deras äldre kamrater på skolan gör.

Vi har inte dessa svar just nu, men är väldigt nyfikna på att ta reda på om vi får svar på dessa under terminen termin.

Inlärning? Eller lärande? Hur ser man det?