Stereotypa spel för tjejer – en förlängning av leksaksindustrin?

Bild

Det finns en uppsjö av appar av olika kvalitet som barnen spelar hemma.
Det finns också många stora spelsajter som har tusentals spel och finansieras av reklam. Vi tänkte ta upp några och fokusera på spel som riktar sig speciellt till tjejer. För killar finns det inga särskilda killspel.
http://www.spela.se har en speciell flik med tjejspel, här kunde man i april 2013 hitta,
68 dateing spel t.ex. bli en Biber- kyssare – Biber är här och han vill kyssas!
Eller så kan man blanda ett magiskt läppstift och kyssa alla grodor som man möter och se om man lyckas fånga en prins.
Kyssar på bröllop, kyssar på jobbet, fixa drömdejten, speeddejting, kyssar i skolan, kyssar i smyg och discoflirting är andra exempel på tjejspel.
bild5
Tjejspelen handlar om
Inredning, 190 st, sköta barn och husdjur, 49 st ,skönhet 49 st, kockskola 76 st, dekoration 27 st, skicklighets spel 16 st. Det finns 66 st avatarspel där man väljer en karaktär för att ge sig ut och shoppa, styla sig inför sitt bröllop, gå på mode party och fixa kläder till den första dejten.
bild3
GGS http://www.girlsgogames.se innehåller otroligt mycket reklam för t.ex. ”tjejtidningar”, filmer, wippi.se som är en reklamsajt för att låna pengar upp till 10.000:-, viktväktarna och mobiltelefoner.
Det finns fyra st actionspel –varav ett handlade om att kyssas. Samt massor med inredning, ta hand om barn/djur, smink, naglar, bakning/matlagning, mode.
bild1
http://www.coolaspel.se har massor med tjejspel t.ex. 39 olika spel om att göra snygga naglar.
bil4

bild2
http://www.funnygames.com har också en flik med spel som riktar sig till tjejer. Besök frisören, sticka kläder, alla varianter av spel där man ska kyssas – på kontoret- i skolan eller kanske på bion, shopping, klä upp sig och gör en makeover från tönt till läcker.
Helt klart är att tjejer förväntas ta hand om hem, man, barn och djur. Målet är att lyckas fånga sin drömprins och få en kyss, garnera bröllopstårtan, göra en makeover så att ingen ska tro att man är en tönt eller att man i själva verket inte är tillräckligt snygg. Spelsidorna är reklambaserade och en del av reklamen handlar om bantning samtidigt som foton på lättklädda unga tjejer gör reklam för en dejtingsajt.

Diskussionen om tjej och killspel är viktig på IKTfritids.

Frågor som;
Hur kommer det sig att det finns speciella spel för tjejer?
Vilka spel är det i så fall? Vad går de ut på?
Har ni spelat några tjejspel? Vilka?
Vad lärde man sig?
Kan killar spela dem? Varför? Varför inte?
Finns det speciella spel för killar?
Vilka spel är det? Vad går de ut på?
Vad lär man sig?
Kan tjejer spela dem? Varför? Varför inte?

Förhoppningsvis startar en spännande diskussion kring könsroller och självkänsla!

Spelindustrin är väldigt stor och växer hela tiden. Man räknar med att man har spelat
ca 10´000 timmar när man fyllt 21 år. Det blir ungefär 1 tim och 15 min /dag från det man föds.
Det här är tid som barn och unga väljer att tillbringa med att spela spel för att de vill och
för att det engagerar dem!

Barnen blir så klart påverkade av vad de spelar för spel, men vi har också en stor möjlighet att genom samtal och diskussioner vara en motvikt och förebild när vi har IKT fritids.

I samtalen med barnen kan man naturligtvis dra paralleller till leksaks- och klädindustrin och hur de marknadsför sina produkter.
Alla ska ha möjlighet att göra egna val utifrån sina intressen och smak!

Annonser

IKT -en fråga om prioritet

Kommentar till sammanfattning av myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2013. För IKT fritids. Linnea Malmsten och Stina Hedlund

Skolledning, lärare, föräldrar och pedagoger har tillfrågats till denna sammanställning. Vi har valt att plocka ut delar ur den som är relevanta till vårt arbete med IKT fritids. Därmed är lärarens, föräldrarnas och elevernas svar intressantast.

De intervjuade eleverna går i åk 5.

Utifrån vad lärarna har svarat på frågorna har det synliggjort detta arbetsområde. De anger att datorn i skolan används enbart i skolarbeten. Hela 42% svarar detta. En möjlig tolkning kan vara ca hälften av arbetande pedagoger/lärare ser datorn som ett verktyg till undervisningen.
Regler finns i skolan. Och det vet barnen om, i alla fall nästan alla. 78% av eleverna anger att de vet de tydliga reglerna som finns i skolan. Men 13% vet inte om det överhuvudtaget finns några.
Lärarna uppger att de talar med barnen om internetsäkerhet mestadels i förebyggande syfte. Hälften av de tillfrågande säger att de enbart talar om detta när det hänt något specifikt fall.
Skolledning och läroplan tynger att det är i skolan utbildningen ska ske med internetsäkerhet med digitala verktyg men enligt enkätens svar så är lärare och föräldrar överens att de anser att det är föräldrarna som bär ansvaret i utbildningen i dessa frågor. Medan Skolledning och rektorer inte håller med om detta utan anser att det är skolan som är ytterst ansvariga i att bilda eleverna.
Vad kan de skilda åsikterna bero på? Är inte ledning och rektorer tydliga i detta område?
Eller kan det vara så att som lärarna uppger i enkäten- att internetsäkerhet är inte en prioriterad fråga i dagens skola och att de inte har tid med dessa frågor. Så de förmedlar att det är hemmet uppgift och att föräldrar följer indikatorerna att det är just deras uppgift att undervisa i hemmet och utför detta. Problematiken uppstår när föräldrarna uppger i svaren att endast 40%talar med sina barn om internet en gång i veckan medans barnens svar säger att enbart 13% gör detta.

Vad händer med utbildningen då?

Att lärare som representerar utbildningreformen lämnar över ansvaret på föräldrarna som i sin tur följer informationssamhället och gör det som föräldrar förväntas av skola och lärare att göra- som i sin tur pratar med sina barn på det sätt och med den kunskap dem har om internet som resulterar i då att mindre än hälften av de elever som dessa föräldrar pratar med inte upplever att de pratar om internet och säkerhet.
Tolkningen kan vara att det saknas information- vilket lärare och föräldrar stärker i deras svar. 88% av lärarna vill utbilda sin i informationssäkerhet på nätet genom handledning, webbutbildning eller genom att se filmer med sina elever. Lika så föräldrar. De säger i dessa frågor att 79% vet inte hur man gör eller hittar information om det skulle hända deras barn någonting på nätet. Och att 57% vil få hjälp med att hitta information, och gärna ifrån skolan. Så att föräldrarna har möjlighet att förhålla sig till dessa frågor på ett likvärdigt sätt gentemot sina barn. Det är en skrämmande siffra som inte ens har vetat om nätsidan: surfalungt.se. hela 95% av föräldrarna vet inte vad det är för något.
Endast 11% av lärarna känner sig insatta i dessa frågor och hela 56% säger att de inte prioriterar denna utbildning. Troligtvis för att de saknar kunskap och tid för att genomföra detta med eleverna.
Frågan om en tema dag i dessa frågor skulle utbilda och intressera lärare? Svaret är mestadels nej. Lärarna tycker att det är onödigt att lägga en hel dag på detta utan att det finns mycket annat som borde prioriteras före. (82% uppger att de inte har något nätverk alls att diskutera och utveckla detta område. Lärarna känner att de har dålig koll på hur de ska undervisa och informera barnen. Och enbart 2% av lärarna känner att de har material som de kan använda och vet var de kan hämta information.

Det är intressant att 41% av föräldrarna vet vad sina barn gör på nätet medans enbart 6% av eleverna som svarat anser att deras föräldrar vet vad dem gör.
Fortfarande är den högsta aktiviteten på nätet att spela spel. Hela 80% gör detta. Sedan chattar 43%, kollar på filmer och youtube 35% och 31% av eleverna använder internet mestadels för att söka information på.
De har koll på reglerna kring dessa verktyg. I skolan har fler barn koll på att tydliga regler finns. I hemmet är det färre elever som har regler och fler av dessa som inte alls vet om dessa regler finns.
De regler som finns i skolan överensstämmer reglerna i hemmet. Tex att fråga om lov. Att eleverna får endast använda internet under uppsikt. Eller att fråga innan man laddar ned spel och att man får inte chatta med okända människor eller lämna ut personuppgifter om vart man bor.
Eleverna får heller inte skaffa facebok innan de fyllt 13.

Detta är intressant eftersom skolan och lärarna uppger att de verkar till störta del förebyggande och talar om facebook och msn bland annat.
Detta kan bero på att äldre generationen talar ut sina egna erfarenheter och vinster. Bland annat i facebook och msn.
Varför talar de inte om de sidor som barnen befinner sig i just nu? Det skulle i sådant fall var helt i enlighet med hemmet. Eftersom de säger att eleverna inte får skaffa appar med 13 årsgräns innan de fyllt detta.

Då skulle man vilja se att lärare talar förebyggande om kik, ask, insta eller snapchat tex.
Men dessa saiter rekommenderar också 13 års gräns?
En möjlig tolkning an var att barn inte visar sina föräldrar de appar de använder eftersom de, tolkning vis kanske blir av med dessa om föräldrarna blir uppmärksam på dessa. Kik tex rekommenderar 17 års gräns tex. Kanske är det så att föräldrar reglerar just sociala mediet facebook eftersom de själva kan tänkas använder det?

Vi tänker utifrån reflektion att vi har mycket kvar att göra. Att lära/informera och utbilda personal/pedagoger/lärare och föräldrar vad barn egentligen gör på nätet. Många av dessa svar visar att vuxna i barn närvaro inte har någon aning om vad de verkligen gör eller vad de använder. Många av lärarna uppger att de vill lära sig, är intresserade men har för mycket annat att göra och måste prioritera.
Vår uppgift 2014 kan vara att uppmana lärarkåren att informera sina medlemmar att verksamma informationssäkert som prioritet i sin agenda. Och att börja ”rensa” i det som verkligen är viktig att lära vår nästa kommande generation. Och vad är viktigt att kunna in i framtiden.