Bring your own device!

Förra veckan släppte .se sin senaste rapport om eleverna och internet.
https://www.iis.se/docs/Eleverna_och_internet-2014.pdf

Det är mycket intressant läsning. Man har frågat elever från förskoleklass till gymnasiet om deras internetvanor och hur de använder internet i sin grundskoleutbildning.

Av barnen i förskoleklass uppgav sig 75 % vara aktiva internetanvändare och 92 % av
7- åringarna att de har en egen surfplatta med internet.

Det som vi tänker, när vi läser rapporten är att kunskaperna kring datorn har minskat från förra årets rapport. Det beror på att fler elever använder mobila enheter när de använder internet enligt rapporten. Elever i den svenska skolan lämnas att på fritiden med hjälp av sina föräldrar och kamrater att hantera och utveckla kunskaper om internet. De flesta elever tycker att internet är viktigare för deras vardagsliv än för skolrelaterade arbeten.

Det är igenkännande läsning! Vi kan konstatera liknade resultat från vårt egna arbete i barngrupper åk1-4. Både på fritids och under skoltid.
Dessutom används inte Internet som ett verktyg i undervisningen i den utsträckning som skulle kunna vara genomförbart.

En förklaring, menar rapporten kan vara att eleverna upplever att de inte har tillräcklig internetuppkoppling i skolan. Skolor har som policy att inte låta sina elever använda sina egna verktyg i undervisningen som telefoner eller surfplatta. Här börjas diskussionen om möjligheterna med ”BYOD” bring your own divice, vilket är mycket intressant!

Det konstateras i rapporten att om elever fick använda sina egna digitala verktyg skulle det lösa frågan om att eleverna upplever låg tillgång till internet samt skolan skulle, eller kanske blir mer eller mindre ”tvingade” att fokusera på internetanvändningen och utbilda eleverna om internet och det skulle vara ett stort steg framåt i utvecklingen. Detta kan skapa framtida möjligheter som definitivt bör undersökas!

Vi tror att man måste börja jobba med kunskaper, informationssäkerhet och innehåll när det gäller internet i skolan!
Vi vill därför tipsa om ett metodmaterial som tidigare ungdomsstyrelsen, som numera heter: myndigheten för ungdoms och civilsamhällsfrågor: ”ses offline”.

http://www.mucf.se/publikationer/ses-offline#main-content

Det är ett metodmaterial som är uppbyggt på lektioner riktade till lärare för att arbeta med etik, kritik och moral på internet i undervisningen. Det vanligaste budskapet vi får idag, från media och i nyhetsrapporteringar när det gäller ungas näthantering handlar mest om problem. Många unga har normaliserat en viss grad av utsatthet, trotts att de flesta unga internetanvändarna är riskmedvetna, men kan vi lämna över ansvaret till unga att själva hantera detta?

”Ses offline” lyfter ungas utsatthet på nätet. Materialet tillåter eleverna att reflektera kring attityder och konsekvenser.
Fördelen med det här materialet är att du som pedagog inte behöver vara expert, men det förutsätter att man ska läst igenom lektionerna innan och tänkt till.

Detta arbete anser vi ingår skolans uppdrag!
Det står klart i läroplan och styrdokument. Att aktivt arbeta förebyggande mot mobbing och att det är noll tolerans som gäller i skolor! Det barn upplever och utsätts för på nätet är också vår uppgift att hantera i skolan eftersom det påverkar elevers skolarbete och sociala samvaro.
Vårt arbete slutar inte idag vid skolgårdsstaketet utan det barn tar med sig tillbaka till skolan är vårt ansvar att hantera.

Materialet ”ses offline” är tydligt förankrat i lgr-11, pul och brottsbalken.
Med 4 lektioner ringar man in barnens aktiviteter på nätet och samtalar eller gör övningar för att konkretisera, informera och utbilda eleven i digital, social och virtuell kompetens.

Vårt arbete med detta har gett stora framgångar. Eleverna skäms inte längre utan vågar berätta om de utsatts för något obehagligt på nätet. Det är nästan tvärtom – de är stolta för att de vet hur de ska hantera det. Vi upplever att eleverna har fått en större kunskap om hur de kan hantera obehagliga situationer nu än de hade tidigare. De känner sig säkrare och ställer frågor om de inte förstår. De kommunicera med oss pedagoger dagligen i korridorer, på rasten eller i klassrummet men även på en digital arena när man inte är fysisk närvarande.

 

IMG_7558-0.JPG

 

Annonser

Vi ville bara skoja lite

Frågan är vad som är skoj eller inte och vem som tycker att det är skojigt. Kommentarer
som ”det var väl inte så farligt” ”vi skoja bara” ”jag menade ju inte det jag skrev” är rätt
vanliga bland barn och unga. Många väljer att klicka bort taskiga kommentarer eftersom
man kanske skäms eller tycker att det inte är någon idé att ta upp det. Den allmänna uppfattningen är att det inte är någon idé att anmäla, polisen gör ju ändå inget.
En som råkat ut för extremt mycket hot och kränkningar på nätet är Julia.

I slutet av 2012 lanserade H&M en huvtröja med ett motiv av rapparen Tupac Shakur. Julia Assar Pliscovaz tyckte att motivet var oetiskt eftersom Tupac var en brottsling som är dömd för våldtäkt. På H&M Facebooksida gjorde Julia ett kritiskt inlägg där hon skrev att hon inte tycker att H&M ska trycka Tupacks ansikte på tröjorna. Julia hade hoppats på en debatt kring vad som passar att trycka på en tröja men inom ett par timmar hade tråden svämmat över med hot och kränkningar som H&M inte tag bort. Runt 3000 kommentarer som i de allra flesta fall är grova hot och kränkningar med Julia som måltavla.
”Äckel, ta självmord”. ”Snälla skjut dig själv”. ”Käften, jag hoppas du blir våldtagen”. Hon ska våldtas, stenas, hängas och dränkas.
Människor vill slå och kränka Julia, spotta henne i ansiktet och de uppmanar henne att ta livet av sig. Julia polisanmälde hoten men ärendet lades ner men togs upp för ny utredning efter att Uppdrag Granskning tog upp fallet, men det lades ner igen.

Med hjälp av Juridikinstitutet har Julia skickat skadeståndskrav direkt till flera av dem som skrivit hat- och hot kommentarer. Initiativet till att skicka skadeståndskrav direkt till dem som skrivit kommentarerna kommer från Juridikinstitutet, som är en ideell organisation som leds av Mårten Schultz, professor i civilrätt tillsammans med ett antal studenter vid olika universitet i Sverige.
En av de som hotat och kränkt Julia har betalat skadestånd till henne men flera nekar till anklagelserna. Nu får Julia hjälp av Juridikinstitutet att ta ärendet vidare i en civilrättslig process.

Våra barn och unga vet förstås att det inte är ok att kränka och hota någon i verkliga livet eller på nätet. Men frågan är om de vet att det är olagligt och att de kan bli dömda till skadestånd fast de är under 15 år? Vilken kunskap har vi på fritids och skola om vad som gäller juridiskt? För att barn och unga ska veta vilket ansvar de har både etiskt / moraliskt och juridiskt måste vi ta upp det i skolan.

No Hate hemsida finns lättillgänglig information i form av material att ladda ner eller som poddar som man kan lyssna på tillsammans med sina elever.

Spelande som utvecklar relationer

Det är kul att se att utbudet av speltidningar ökar, även de som är riktade mot den åldersgrupp som konsumerar mest spel på nätet eller applikationer. Tweensen, eller de som är emellan barn och ungdomsåren.
Vi på IKT-fritids köper, läser och lånar ut tidningarna Zapp och Robot på fritids.

Zapp
http://www.mynewsdesk.com/se/egmont-kaernan/pressreleases/nioaaringar-goer-ny-speltidning-med-egmont-855944

Robot
http://robotbloggen.com/2012/07/02/nytt-nummer-ute/

Delvis för de barn som är intresserade av att utveckla sitt spelande, får många bra tips och råd hur de kan göra, men kanske inte tycker att läsning är så roligt. Då kan intresset vara en inkörsport till att aktivt börja läsa och förstå hur man utvinner fakta i texter och hur man hanterar information man läser.

Delvis för att det skapar en social atmosfär kring tidningarna då barnen samlas omkring dem och läser tillsammans, ibland en-till-en och inland kan det samlas 5-6 barn framför samma reportage.

De här tillfällena är mycket lärorika att observera som pedagog, se vem som leder, vem som delar med sig, eller vem som anpassar sin läsning.
Det skapar även mycket stor möjlighet att samtala med barnen om deras spelande. Ett tillfälle att lyssna till deras berättelser och samtidigt lära sig om spelen, vilket fackspråk gäller och vad spelen går ut på. Den informationen kan vara mycket värdefull för pedagoger eftersom tillit, respekt och ansvar utvecklas tillsammans i sociala sammanhang och när relationer uppstår. Vi tror att när barn känner att de har pedagogernas fulla tillit, förtroende och respekt kan den relationen hjälpa barn att våga vara- och våga berätta om det är något som bekymrar dem.

Vi vill lyfta dessa tidningar som vi upplever skriver fler positiva reportage om spelande och hur de uppmanar till schysst kompis anda och lekfullhet. I senaste numret av Zapp
(nr 5 2014) tas det t.ex. upp hur spelandet kan göra dig till en bättre kompis!

Företaget EQidz har utvecklat ett spel som just har detta syfte.
Peppy pals http://peppypals.com går ut på att behandla vänner på ett bra sätt.
Ett härligt inslag som planeras spelas i åk 1 på nästa IKT-fritids! 🙂
Ett annat företag som heter TAPRR har gjort ”Sumoboy” som synliggör hur mobbing kan te sig och hur man gör att för att motverka det.
Hejja spelutvecklarna säger vi på IKT-fritids! Det hela handlar om förståelse! Att skapa förståelse hos våra unga är vårt främsta syfte på IKT-fritids och skapa möjligheter att sedan se barnen använda sina kunskaper och förmågor för att skapa en trevligare och vänligare närvaro på nätet!
Bilder tagna ur tidningen Zapp( Michael Gill. nr 5 2014.)

IMG_7443.JPG

IMG_7441.JPG

IMG_7442.JPG

IMG_7445.JPG