Offline är det nya Online

För ett par veckor sedan släppte statens medieråd sin rapport ”unga och medier 2015”. (http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Ungar–medier-2015/)

Vi har nosat och läst innehållet och konstaterat att likheterna med resultatet är det vi ser och upplever i vår verksamhet.

Internet, är det 3:e största landet i världen räknat på antal invånare. Det är något som ses som en demokratisk rättighet och en självklarhet hos individer. Man talar inte längre om att logga in på internet. Man ÄR på internet hela tiden. Den tidigare off/online användningen har utvecklats till online dygnet runt tack vare utvecklade smartphones, surfplattor mm. Tidigare har det handlat om att barnen skyndat sig hem när de slutat skolan, för att koppla upp sig på datorn och logga in på internet. Idag behöver de inte ens lämna skolgården för att utföra samma aktivitet. Barn är även mer medvetna om sin internetanvändning och 41% av 9-12-åringarna uppger att de ägnar för lite tid åt att läsa böcker och dagstidningar. De gör det hellre på internet.

Idag är fler antal barn högkonsumenter av internet. Majoriteten av 9-12-åringarna är detta. Det betyder att de ägnar mer än tre timmar per dag åt en specifik medieform. Men det innebär inte att andra aktiviteter har uteslutits utan andra aktiviteter har oftare skapat någon form av internetplattform som barnen använder som en förlängning. Som ungdomstidningar som kan läsas digitalt, fotbollsklubbar som lägger ut träningsfilmer som barnen tittar på eller sociala träffar som diskuterar olika intressen eller forskning.

2010 kopplade 7% av 16-åringarna dagligen upp sig på internet. Nu är antalet uppe i 96%. Det handlar mera om den sociala interaktionen – att sitta bredvid och uppleva samma sak. Samtidigt.

Den mobila användningen av unga har ökat visar rapporten och i lägre åldrar. Andelen barn under två års ålder som spelar spel har fyrdubblats på två år. Från 7% (2012/13) till 26%. Bland 9-åringarna har innehav av en surfplatta ökat från 12% (2012/13) till 46% och 98% av 13-18-åringarna har en egen smarttelefon.

Det som utmärker sig är att det visuella skapandet ökar. Fotografering och filmer är den aktivitet som dominerar hos de unga. Spel är även fortfarande en aktivitet som unga utför med internet. Men spelandet är även det som skiljer pojkar och flickors användande efter år 12. Då är de sociala medierna viktigare för flickorna.

Det som är intressant är att det fortfarande är sociala medier som dominerar i åldersgruppen 13-16 år, Facebook, som ger möjlighet att statusuppdatera används mer sällan i denna åldersgrupp jämfört med den populära applikationen Instagram.

En möjlig tolkning varför det är så kan vara att Instagram kräver nya förmågor och kreativitet som uppskattas och anses som kunskaper bland de unga. Att publicera en genomtänkt bild eller ett speciellt tillfälle kan ge den snabba feedbacken som verkar uppskattas mer än ett skrivet inlägg. Bildsökning är det vanligaste man gör i yngre åldrar och kan ses mer som en lekbetonad aktivitet och visuell kompetens.

Tidigare skrev man en text eller ett inlägg och sist kompletterade med en bild. Idag börjar man med att publicera bilden och sedan eventuellt skriva en text till bilden för att t.ex. tagga eller hashtagga. Det är en mer avancerad kreativ aktivitet som de unga verkar vara mer kompetenta i än vad vi vuxna är. Det kan handla om att andra kunskaper förvärvas i skolorna och att det tidigare lärandet där skrift och texter inte längre bedöms som ett resultat om VAD man skriver om utan HUR man skriver eller förmedlar kunskap eller information.

Att ha ett äldre syskon är avgörande för internet användningen och vad man gör med internet visar rapporten och detta kan vi även se i vår verksamhet. Barn som har äldre syskon. Främst åldrarna 2-8 år har högre kunskaper om svårare eller mer avancerande spel eller sociala medier än de barn som inte har äldre syskon.

Det som oroat oss på senare tid efter flera rapporter visar är att teknikinnehavet hos unga ökar medan kunskaper om data och IT sjunker. Därför är det viktigt att även börja prata om hur tekniska egenskaper i olika medier fungerar med barn. Därmed blir programmering på agendan mer och mer aktuellt. VI har hittills fokuserat på värdegrunds arbetet med internet, och det är även fortsättningsvis otroligt viktigt att prata med barn om internet. Men även att tala om hur, vad och varför de digitala arenorna ser ut som de gör, samt uppmana barn till kritisk inställning och nätetikett, det tror vi är viktigt!

Vi tror på att koppla på förmågorna och kunskaperna som barnen har förvärvat och delvis genom egenstuderande, i sociala sammanhang som på fritidshemmet eller i skolan. Därför att barn behöver dessa forum, arenor för kommunikation och samhörighet. Det är där vänskap och delaktighet skapas och social kompetens utvecklas. Virtuell som real.

Så det nya offline är online. Det är inte avgörande om man är uppkopplad eller inte men det är avgörande när man är det.

Vi lever med internet. Dygnet runt. Och filtret måste sitta i huvudet och inte i våra digitala resurser. Vi måste ta kommando och bestämma över vårt agerande och användande. Och lära barnen.

Vi inspirerar med Hackes space där vi delar med oss av programmering på fritids.
Se gärna hemsidan www.hackersiskolan.se

 

Annonser

Skolan ska, och skolan bör, skolan måste men.. Hur lyder uppgiften?

http://www.expressen.se/debatt/prata-natrespekt-i-skolan/

Skolan måste ta tillvara internets möjligheter och ge nödvändig kunskap för unga att verka i det digitala samhället.

Skolans uppgift är att förbereda elever till att bli aktiva samhällsmedborgare. Skolan behöver ta klivet från analog undervisning till en undervisning som förbereder elever för det digitala samhället. Och inte bara tekniskt lära sig att använda verktyg, utan att förhålla sig till frågor som säkerhet, relationer, integritet, källkritik och innovation.
Trots att det står i grund- och gymnasieskolans läroplan visar både stiftelsen .Se:s rapporter liksom Skolverkets uppgifter att skolan inte följer läroplanen. Man räknar fortfarande antal datorer per elev i stället för att tala om nätbeteende, källkritik, säkerhet och nätets möjlighet. Sluta räkna datorer, tala om nätanvändning!
Som föräldrar måste vi våga fråga våra barn om vad som hände på nätet i dag på samma sätt som när vi frågar hur det var i skolan. Skolan kan stötta detta. Företag som Facebook har naturligtvis också ett stort ansvar och erbjuder också genom utbildnings- och säkerhetscenter och center för arbete som arbetar förebyggande mot mobbning, råd till lärare, elever och föräldrar om hur man pratar och konkret hanterar situationer som uppstår i en digital värld.

Surfa Lugnt – som representerar statliga myndigheter, företag och frivilligorganisationer – vill genom initiativet #nätrespekt:

Få fler vuxna att tala med unga om nätet.
Få lärare att tala med elever om hur man behandlar varandra på nätet.

Att Sverige ska införa en nationell IT-strategi för skolan.

http://www.svt.se/kultur/mobilanvandningar-fortsatter-oka

Nya siffror visar att barn och unga surfar allt mer på sina telefoner, samtidigt som vanan kryper allt lägre i åldrarna. Detta oroar Statens medieråd, som vill att skolor ska lära ut ett kritiskt förhållningssätt till internet.

95 procent av Sveriges elvaåringar har nu en egen mobil och de allra flesta av dessa har tillgång till internet. Detta enligt nya siffror från Statens medieråd, som är oroade över att mobilanvändningen kryper lägre i åldrarna.

”Hela världen i sin ficka”
– Det här visar att även ganska små barn har hela världen i sin ficka. Det betyder att de har tillgång till all information – och desinformation – precis som vuxna. Men frågan är om deras förmåga att förhålla sig kritiskt till all denna information utvecklats i samma utsträckning som tillgången till den, säger Ulf Dalquist, forskningsansvarig vid Statens medieråd, i ett pressmeddelande.

Ökar även bland tonåringar
De nya siffrorna visar att barn och unga i alla åldrar använder sin mobil mer än någonsin.

62 procent av de tillfrågade 17- och 18-åringarna uppger att de använder sin mobil mer än tre timmar per dag. Det är en ökning med 16 procentenheter på två år.

För fem år sedan använde 21 procent av Sveriges 15-åringar sin telefon för att läsa nyheter, en siffra som i dag ligger på 93 procent.

Skolor ska hjälpa
Statens medieråd uppmanar nu skolor runt om i Sverige att vika en lektion åt medievanor, för att barn och unga ska uppmuntras till att förhålla sig kritiskt till information på internet.

Ewa Thorslund, direktör på Statens medieråd, och menar att ett kritiskt förhållningssätt är något som behöver läras ut.

– Eftersom vi inte föds med det, blir det extra viktigt att vi rustar våra barn och unga med de kunskaper som behövs för att kunna navigera i det nya medielandskapet, säger hon.

Därför behövs IKT-fritids!