Förklädd gullig och våldsbenägen

I februari diskuterade vi här på bloggen om spel med våldsamt innehåll ger våldsamma spelare.

https://iktfritids.wordpress.com/2014/02/09/i-media-debatten-just-nu/

Vi tycker att den diskussionen fortfarande är viktig att ta upp. Speciellt nu när de nya spelen med våldsamt innehåll kläs in i gulliga karaktärer och ofarliga vapen. Men utgångsläget och sammanhanget är desamma som vilket annat actionspel som helst.

Att spela spel på internet eller på digitala plattformar är en vardaglig aktivitet som 98% av alla barn i åldrarna 9-12 år gör idag.

Variationen av olika sorters spel genererar olika typer sinnesstämning. Barn väljer olika spel för olika ändamål. Spel som utmanar och utvecklar spelaren verkar vara de viktigaste spelen för barn att spela. Om man kan mycket om vissa spel innebär det även en social status i relationer och kamratskap. Att kunna ”snacket”, begreppen, förkortningarna och kunna hantera tekniken och att spela avancerat är idag en mycket viktig kunskap som barn förvärvar när de spelar och framförallt, när de spelar med varandra.

Spel med inslag av våld har debatterats och diskuterats många gånger i medier. Många forskningar har gjorts då man varit intresserad av om spel med inslag av våld genererar ökad aggressivitet och våldsagerande hos spelaren. Men få resultat har kunnat ges. De stora rubrikerna om våldsspel och beroende i nyhetsmedier har en tendens att polarisera i stället för att nyansera frågor.

Oftast uppmärksammar vi dramatiska nyheter och livliga debatter av negativ karaktär snabbare än de positiva. Man har tidigare kunnat läsa att datorspel gör barn våldsamma. Man har sett att barn som agerat aggressivt oftast väljer att spela spel med våldsamt innehåll. Det som har konstaterats i olika forskningsresultat är faktorer som direkt länkats till våldsamt beteende: dålig tillsyn, bristfällig relation mellan föräldrarna, att stöta bort barnet samt brist på engagemang i barnets aktiviteter. Även andra påverkansfaktorer för ökat våldsamt beteende är kriminell belastning, föräldrar med missbruksproblematik samt fysiska eller sexuella övergrepp. Det har alltså inte bevisats att våldsamma spel ger våldsamma spelare utan det är andra faktorer som bidrar till att spelare med antisocialt beteende föredrar spel med vålds inslag.

”De flesta forskare är överens om att aggression är en förutsättning för våldsamt beteende. Hur man definierar aggression råder det dock delade meningar om. En bred definition är beteende riktat mot en annan individ som utförs med det direkta syftet att orsaka skada. En sådan definition inkluderar alltså såväl fysiskt våld som verbal aggression eller andra handlingar som åsamkar en person icke-fysisk skada. Aggression behöver inte alltid vara något antisocialt, utan kan vara något som fyller positiva funktioner i samhället. Man får t.ex. svårt att tänka sig polisiär eller militär verksamhet utan aggression.

(http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/statens_medierad_valdsamma_datorspel_och_aggression.pdf)

Aggression inbegriper inte bara en mängd olika beteenden som t.ex. slagsmål, vandalisering eller verbala angrepp. I begreppet ingår också olika psykiska processer som negativa tankar, känslor och associationer som man inte får glömma bort.

För de flesta spelarna skiljer inte på olika våldstyper utan ser våldet i spelen precis som när vi lekte lekar som små tex, tjuv och polis eller cowboys och indianer. Som vuxen önskar man förstås att barnen väljer de fredliga lekarna men redan vid låga åldrar uppmuntrar vi vuxna till vilda lekar som jaga och fånga lekar. Människan tycker att sådana lekar är roliga och utmanande.

Spel betraktas inte, de spelas. Detta är en fundamental skillnad jämfört med t.ex. film eller tv som innebär att man måste analysera spelarens egen roll och hur spelet upplevs. Detta innebär att upplevelsen inte bara skiljer sig mellan olika spelare utan även vid olika speltillfällen. Spelandet är även påverkat av miljöer och sammanhang som spelhallar, på spelkonsoler i hemmet, eller på en pc. Då kan spelaren även variera sammanhanget med att man kan spela själv, spela mot andra över nätet etc. Med andra ord finns det olika typer av social interaktion beroende på vilken fysisk miljö man befinner sig i som spelare.

Olika typer av spel med våldsinslag:

Den vanligaste spelformen är ”förstapersonsskjutspel”, ofta förkortat FPS. I sådana spel motsvarar bildskärmen spelfigurens synfält, man är spelaren själv. FPS har starkt fokus på strid med skjutvapen och ett högt tempo som ställer höga krav på spelarens uppfattningsförmåga, koordination och reflexer. Spelaren rör sig genom miljöer med trånga passager där fiender dyker upp bakom hörnen. De titlar som kan betraktas som FPS är tex: Counter-strike, Wolfenstein, Unreal Tournament, Doom, Killzone, Medal of Honor: Frontline, Halo, Call of Duty.

Sedan kan man även spela TPS (third-person shooters), där perspektivet utgår från en punkt bakom spelaren, taktiska FPS då man leder en grupp i syfte att lösa en stridsuppgift, rail shooters och smygspel då spelaren ska smyga sig på sina motståndare eller helt försöka undgå upptäckt.

Fightingspelen handlar om att möta en motståndare och demolera denna. Spelen är ofta uppbyggda som matcher i en turnering, där motståndet blir hårdare ju längre man kommer. Spelen kan t.ex. vara boxning, eller olika kampsporter. Ett spel som kan räknas till fightingspel är: Tekken 3.

Sedan tidigare har vi sett att det kommer flera spel med ”inklätt våldsinslag”. Målet är desamma, att vinna mot sin motståndare. Kunskapsprövningen och intresset för att levla och bli bättre har samma funktioner som tidigare spel: att vara delaktig i en social interaktion där kunskaper om specificerade spel ökar ens status i kamratskap och relationer.

Skillnaden mellan de klassiska (ja numera kallade) spelen med inslag av våld som vuxna klassificerar som farliga eller bidrar till aggressivitet eller våldsamma spelare och de nya spelen som kommer på marknaden är att de ändrar utseende för att kanske bidra till en ”bättre syn” på spelet än det som innehåller verklighetstrogna karaktärer och vapen.

Nyast på marknaden är spelet ”SPLATOON”. Ett skjutspel med klassisk utgång fast spelarna skjuter färg på varandra. Vilket många föräldrar säkert tänker att detta spel är ju inte våldsamt eftersom utgångspunkten inte är att döda utan att kladda ned sin motståndare. När vi ser på spelet så känns det som ett förklätt FPS spel.

spatoon-bundle-300x

Recensionen av Splatoon inleds med beskrivningen att det finns många olika typer av actionspel där spelarna möts i hårda strider, men menar på att detta spel är inte är ett sådant spel eftersom man inte skjuter raketer, kulor eller läskiga saker på varandra….

Det är roligt att det kommer variationer på olika spel med denna karaktär. Spel med jaga-fånga upplevelser bidrar till social interaktion och utveckling!

Men vi tror även att som kritisk konsument mot spel som actionspel med dessa inslag, borde man även vara lika kritisk emot spelen som är inklädda med gulliga figurer som inte som är förknippas med reellt våld eller handlingar.

Det kanske t.o.m. kan vara tvärtom- att man som förälder ska vara mer noggrann med dessa förklädda spel och vara delaktiga i barnens spelande och diskutera vapen, våld och aggressiva handlingar av, våld som är REELLT i vår värld och behöver diskuteras.

SÅ diskutera med barnen i skolan eller i hemmet: vad är våld och vad betyder det för dig? Är det en sniper som har i uppdrag att skjuta motståndare i huvudet med en k-pist under en tidsram på 2 minuter eller en tecknad figur som liknar barn som ska skjuta mest färg på sin motståndare under 3 minuter?