Löser vi barns porrdebut på nätet med ett porr-filter på skolornas nätverk?

I morse fick TV4 morgonnyheter besök av Maria Ahlin och Ulrica Stigberg som skrivit boken ”Visuell Drog barn, unga och nätporr”. Ett på många sätt intressant inslag om hur unga påverkas av porr.

Se inslaget här

Ulrica Stigberg berättar att hon upptäckte att ungdomarna aldrig tidigare pratat med en vuxen om detta, och att hon ställde två frågor. När mötte du porr första gången och vad hände sen. Frågorna ledde till bra samtal och många hade mycket att berätta.

På frågan om var de mött porr för första gången svarade många att det var i skolan, vilket förvånade Ulrica.

På slutet av intervjun tas frågan om varför skolorna inte har ett filter upp. Att även om eleverna kan titta på rasten på sina mobiler så är det en markering från skolans sida ”det här tittar vi inte på – i alla fall inte under skoltid”.

Frågan om filter i skolornas nätverk har debatterats många gånger genom åren, en del skolor har valt att ha filter och andra inte.

Ett filter på skolornas nätverk hindrar inte eleverna från att se på porr i sina mobiler. Om eleverna surfar runt på annat än de ska under skoltid måste lärare och pedagoger fundera över hur de ska använda de digitala verktygen i verksamheten och ta den diskussionen med eleverna.
Vi tycker att Maria Ahlin, Ulrica Stigberg och Tilde de Paula missar en viktig del i sitt resonemang kring barns kontakt med porr på nätet. Nämligen samtalen och diskussionerna med barnen. Att prata om och med barnen om säkerhet, trygghet och vad man ska tänka på när man surfar, spelar spel och använder sociala medier.

Frågan är inte om barnen kommer att exponeras för sex, våld eller annat stötande på nätet – UTAN NÄR.

Det är viktigt att samtala om detta tidigt, inte vänta tills de fyllt 12 eller 14 år – då är sannolikheten att de redan har sett en hel del väldigt stor. Barn som saknar kunskap om hur de ska agera när de hamnar på sidor med obehagligt innehåll (som porr, våld eller både och) har oftast en egen strategi.

Det är att klicka bort sidan och absolut inte berätta för en vuxen, eftersom de är rädda att den vuxne ska förbjuda dem att använda datorn, surfplattan eller mobilen.

Vi har under många års tid arbetat med ”schysst och säker på nätet” med barn från F-klass till år 6. Både under fritids- och skoltid.

Vid varje tillfälle är det minst 50%, oftast många fler som säger att de inte berättar för en vuxen eftersom de är rädda för att inte få spela eller surfa mer.

När vi pratar med yngre barn brukar vi inte prata om porrsidor utan om sidor med obehagligt innehåll. Precis som det finns filmer för vuxna så finns det sidor på internet som är för vuxna. När vi frågar barnen om de har exempel på sådana sidor kommer alltid våld upp.

Vi tar även upp ”felnavigering” när man råkar hamna på en sida av misstag med t.ex. nakna personer. Oftast ser man om de är uppriktigt förvånade över att det finns sådana sidor eller om de redan varit i kontakt med dem. Under åren har vi skaffat en rätt bra fingertoppskänsla över hur man går vidare med samtalet. Vi vill ju inte locka barnen till porrsidorna men vi vill att de ska ha en bra strategi för hur de ska hantera det.

Det är nu samtalet kommer in, hur viktigt det är att berätta för en vuxen så att man kan reda ut hur de hamnade där och vad det var de såg.

Som en pojke i åk 3 sa förra veckan under en lektion om ”schysst och säker på nätet”.

”Det går inte att sudda ut det som man sett, det är kvar i huvudet, kanske för alltid – då är det bra att prata med någon”

Läroplan centralt innehåll – tips på bildskapande på fritids

Kunskap om modern teknik och förmågan att använda sig av denna är självklar och nödvändig i vårt moderna samhälle. Ett av läroplanens övergripande mål är väldigt tydligt ”elever som lämnar grundskolan ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”.

I somras kom det ett nytt avsnitt i läroplanen som är direkt riktad till fritidshemmet. Den anger tydligt vilket syfte och centralt innehåll undervisningen ska ha: språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, natur och samhälle samt lekar, fysisk aktivitet och utevistelse.

Centralt innehåll
Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll.

Skapande och estetiska uttrycksformer
Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild, musik, dans och drama. Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig. Tolka och samtala om olika estetiska uttryck.
Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.

 Natur och samhälle
Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier.
Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk granskning av hur dessa företeelser framställs i medier och populärkultur.

Centralt innehåll Bild åk 1-3

Framställning av berättande bilder, t.ex. sagobilder

Teckning, modellering och konstruktion

Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram

 

Skapande verksamhet ingår bland aktiviteterna på alla fritidshem. Många pedagoger ansvarar även för ämnet bild under skoltid.

Förslag på fotoprojekt kan vara;
Tavelramen
Dela in eleverna i mindre grupper och ge varje grupp en tavelram. Uppgiften är att leta efter ett motiv som de ska fotografera genom ramen. Det kan vara en bild där eleverna arrangerar föremål, (som ett stilleben) kanske leksaker, naturföremål eller kvarglömda kläder. Eller detaljer på skolgården, händer som håller i varandra, lövverket i ett träd eller molnen på himlen. Ladda upp bilderna på en dator (eller flera om det finns) och låt eleverna göra ett bildspel.

thumbnail_img_9299

Selfie
Uppgiften är att ta ett självporträtt med datorn.
Infoga bilden i ett ritprogram och bearbeta bilden, självporträttet kanske får glasögon, kungakrona och en mustasch.
Selfie
Ta självporträtt med surfplattan och välj en app för fotoredigering.

Fler förslag
Fotografera olika geometriska former på skolgården eller i skogen.
Bygg bokstäver av stenar eller rita bokstäver i gruset på skolgården.
Skapa ett konstverk av naturmaterial, kanske en mandala och fotografera.
Eller föreviga bilder som ritats med gatukrita på skolgårdens asfalt.
Låt eleverna visa bilderna som ett bildspel eller visa dem på smartboarden
och redovisa hur de tänkt och skapat.

Vad passar att fotografera? Finns det något som inte passar? Hur ska man tänka om man ska fotografera en person? Vad tycker eleverna? 

Om de ska fotografera en person finns det en del ”regler” att tänka på;
– be om lov
– berätta vad bilden ska användas till (inte laddas upp på nätet)
– om personen ger sitt medgivande, visa bilden och få den fotograferades medgivande.
– fråga om det är ok att ändra bilden och lägga till öron, glasögon eller andra saker som
förändrar porträttet.

Undvik att spara foton på elever i molnet . Tänk på att radera foton på eleverna med jämna mellanrum så att de inte blir liggande på en dator eller surfplatta en längre tid.

Centralt innehåll
Natur och samhälle
Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk granskning av hur dessa företeelser framställs i medier och populärkultur.

Bilder i media;
Barn och unga är stora konsumenter av media. Det är vanligt att förskolebarn ser på film och spelar spel som föräldrarna anser vara ”ofarliga”. Frågan är vilka budskap som filmen / spelet har. Alla spelsajter för barn har tjejspel som går ut på ”typiska tjejsaker” som att dejta killar, sminka sig, ta selfies i snygga kläder och ta hand om bebisar eller djur.

Läs mer om stereotypa spel för tjejer i ett tidigare inlägg här.

Reklam
Be eleverna berätta vad de kan om reklam, varför finns det reklam, vilket syfte har reklam, var brukar det finnas reklam?
Är det någon skillnad på hur tjejer och killar framställs i reklam? Vilka?
Låt eleverna göra reklam för något som de tycker är viktigt. Dramatisera och spela in en reklamfilm, skapa en reklamaffisch genom att ta ett eller flera fotografier som bearbetas med pennor, färg, sax och lim.

Nedan en reklam för leksaker som fällts av Reklamombudsmannen 2011.

jysk

Anmälan löd
Anmälaren har skrivit att reklamen där en pojke leker med snickarsaker och där flickan leker med kökssaker är oetisk och väldigt könsdiskriminerande på grund av de stereotypa könsrollerna som blir och snedför­delningen i hemmet som barnen lär sig. Att flickor/kvinnor leker med dockor, köksredskap o s v medan pojkar/män pysslar med bilar, snickerier o s v. Bilden utesluter att flickor kan bli snickare och att pojkar kan stå i kök och laga mat. Om ett barn ser denna reklam kan barnet också känna att det inte är accepterat att leka med ena saken på grund av könet.

Bilder i media påverkar oss dagligen och det är oerhört viktigt att samtala och diskutera med eleverna. Vilka tankar och synpunkter har de? Ta med reklamkatalogerna som kommer till jul, titta tillsammans med eleverna. Hur lanseras leksakerna? Kan alla välja fritt utifrån sitt intresse? Finns det något som hindrar en tjej eller kille att använda en speciell leksak eller ett spel?

 

Läroplan centralt innehåll – tips på musikskapande på fritids

Centralt innehåll

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll.

Skapande och estetiska uttrycksformer
Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild, musik, dans och drama. Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig. Tolka och samtala om olika estetiska uttryck.
Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.

Musik;
Många barn och unga har ett stort musikintresse. Genom Spotify och YouTube har de flesta tillgång till en oändlig mängd musik. Musikskapande lockar fram nyfikenhet och kreativitet samtidigt som musikskapande väcker olika stämningar och känslor till liv.

Prova att producera musik genom att på ett kreativt sätt leka och experimentera med en digital plattform på dator eller surfplatta.

radioapan
Dra och släpp rytmer, bas, komp, melodi i spåret och skapa en egen låt. Spara och maila.

http://sverigesradio.se/radioapan/studion/jingelmaskinen/index.stm
Här kan man skapa en jingel, välj t.ex. electro, gungelisväng, hårdrock och en trumvirvel. Spara och maila för att använda senare.

ackord

Lyssna på olika gitarrackord och arrangera dem som du vill. Prova gärna på en riktig gitarr samtidigt.

 

rytm2

Chrome Music Lab är en samling av experiment som låter vem som helst, i alla åldrar, undersöka hur musik fungerar. De är samarbeten mellan musiker och kodare.

http://www.apple.com/se/ios/garageband Har ett stort urval instrument och funktioner som Live Loops och Drummer. Man kan göra allt direkt på en iPhone, iPad eller iPod touch vilket gör det enkelt att skapa musik.

paint-2

Läs recensionen för Paint Music, beskrivs som en lätt och överskådlig app. Paint Music passar bra att använda för att skapa egen musik när eleverna skapat film i t.ex. Imovie.

Gå in på http://www.pappasappar.se för att få förslag på fler musik-appar

I kommande inlägg kommer vi med tips på hur man kan arbeta med det centrala innehållet när det gäller de digitala delarna i;
skapande och estetiska uttrycksformer och bild.

 

Centralt innehåll för fritids i reviderad läroplan – tips på ”digitala lektioner”

Läroplanen har fått ett nytt avsnitt om fritidshemmet. Den nya läroplanstexten är direkt riktad till fritidshemmet, och anger tydligt vilket syfte och centralt innehåll undervisningen ska ha: språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, natur och samhälle samt lekar, fysisk aktivitet och utevistelse.

imgres

Många skolor och fritidshem saknar en strategi för hur arbetet med it och digitala verktyg ska bedrivas i undervisningen och på fritids. Mycket faller på de enskilda lärarna och pedagogernas personliga förmåga och intresse. Här bidrar vi med tips på hur man kan arbeta.

Centralt innehåll
Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll.

Språk och kommunikation
Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
Samtala om olika typer av texter.
Digitala verktyg och medier för kommunikation.
Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter.
Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

Här följer förslag på hur man kan arbeta med;
Digitala verktyg och medier för kommunikation.

Klargör vad som menas med att kommunicera ”Kommunikation är ett utbyte av tankar och idéer mellan människor” (En tvåvägs process där det sker ett utbyte av tankar, åsikter eller information, oavsett om det sker via tal, skrift eller tecken. )

På vilka olika sätt kan man kommunicera med varandra digitalt?
Eleverna kommer att ha mängder med förslag. Låt dem sedan berätta vilka digitala verktyg och resurser som de brukar använda.

Kommunicera med någon/några via Skype. Förbered frågor och använd projektor smartboard / duk och kommunicera med t.ex. rektorn, en politiker, en förälder i klassen eller annan person som eleverna kan ställa frågor till.

Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
Samtala kring hur man är en schysst kompis på nätet. I vår bok
”IKT möjligheter och utmaningar” finns mängder av frågeställningar och
övningar.
fritidhem_ikt_omslag-kopia

Här på bloggen har vi tidigare skrivit om vikten av att arbeta förebyggande mot kränkningar och trakasserier på nätet.

Likabehandlingsplan för nätet
Använd gärna de delar som är aktuella på ditt fritidshem.

I kommande inlägg kommer vi med tips på hur man kan arbeta med det centrala innehållet när det gäller de digitala delarna i;
skapande och estetiska uttrycksformer och natur och samhälle.