Samhällsmedborgarnas IKT-kunskap? 

Återigen anklagas sociala medier för att ha möjliggjort spridning på bilder som har delats till barn och unga. Det är fler föräldrar än vanligt som har kontaktat organisationen Bris, om hur de ska samtala och bearbeta barnens upplevelser kring förra fredagens attack mot Stockholms mest besökta promenadgata, Drottninggatan.
Än en gång anklagas sociala medier, och speciellt medier som unga använder, för att det inte finns något filter, eller att unga fått ta del av bilder som inte retuscherats för att dölja, i det här fallet, döda och skadade kroppar.

Tyvärr riktas sällan kritiken mot de som delar eller sprider dessa bilder. De får sällan stå till svars eller förklara varför de valt att dela och sprida bilder, t.ex. i nyhets- eller debattinslag.

Under förra fredagen, efter attacken spreds en mängd fotografier på skadade och döda på Snapchat och andra medier som unga använder.

Mycket kritik uppkom senare för att man inte respekterat integriteten för de saknade och skadade samt deras anhöriga. Det är viktigt att diskutera vidare ur moraliska och etiska aspekter och vi från IKT-fritids anser att det är viktigt att personal i skola samt föräldrar i hemmet samtalar om fotografering.
Men…
kränkande fotografering regleras i 4kap 6a § BrB   som skyddar individers integritet på t.ex. badhus, omklädningsrum och toaletter men detta dåd hände på allmän plats och du som samhällsmedborgare har rätt att fotografera händelser eller personer på allmän plats.

Vid händelser som attacken på Drottninggatan eller t.ex. trafikolyckor är det mycket viktigt att barn och vuxna vet och kan ta ställning om de ska ta bilder och om dessa är OK att sprida, framför allt ur etisk och moralisk synvinkel.

Några organisationer uppger att de har varit aktiva och sett till att falsk och felaktig information inte spridits på de vanligaste sociala medierna som t.ex. Facebook eller Twitter. Men konstaterar att dessa bilder har missats eftersom de inte tänkt på de medier som unga och barn använder.
Snapchat, Whatsapp, Tumbler, flick:r mm är några av dessa. 

När vi vuxna är ointresserade och lämnar barnen ensamma på medier som Snapchat, Whatsapp, Kik, flickr, mm. blir barnen utelämnade till att ta egna beslut, skapa egna strategier och följa ”strömmen”. D.v.s. i det hör fallet, dela vidare bilden utan eftertanke.

Problemet är att nyhetsmedier och analytiker problematiserar mediet isig. Istället för att rikta kritiken mot användarnas brist på kunskap. Har dagens samhällsmedborgare den kompetens som krävs kring digitala verktyg och sociala medier i vårt moderna samhälle? Vems ansvar är att medborgare vet vad som är OK att sprida eller dela, utifrån moraliska, etiska men även juridiska aspekter?

Vi tror att det är mycket viktigt att vi är kritiska emot vårt egna agerande kring hur vi själva använder sociala medier. Samt att vi samtalar med barn och unga och att vi befinner oss där barnen befinner sig. Vi måste inte vara ”vänner” med våra barn om de inte vill. Men genom att ladda ner appen och få en förståelse för hur den fungerar samt visa att man är intresserad av deras värld, kan vi få en förståelse, och det är då barnen får tillit till oss vuxna.

Och då kommer de komma till oss och fråga!

Om media och vi vuxna slutar anklaga Snapchat, KIK, Whatsapp, mm. att det är sociala mediers ”fel” att unga fått ta del av bilder och eventuell information som egentligen skulle filtrerats. Det är fortfarande användarna som fotograferar och delar. Därför är det viktigt att lyfta diskussionen kring etiska och moraliska ställningstagande i samband med fotografering och filmning, hemma vid middagsbordet och i skolan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser