Ett filter…. i huvudet!

Sommarlov och semester är förbi för de flesta. Dagens vardagsrutiner är igång och som tidigare år så börjar det diskuteras flitigt om våra barns nätanvändning och tillgång till digitala redskap. Både i skolor och i hemmet. Kanske några elev får en egen arbetsdator för första gången från skolan som den har tillgång till hela dagarna nu? Kanske en nybliven åk 2 elev ska börja gå hem själv efter skolans slut och nyss fått sin första mobiltelefon att hantera?

Hur ska vi i skolan och i hemmet säkra så att barnen inte får tillgång till de sämre sidorna på Internet? Hur kan vi vara säkra på att att det verkligen är säkert? Kan en föräldraspärr eller ett filter garantera att barnen har en trygg vistelse på nätet? Kan filter och spärrar ge en falsk trygghet hos oss vuxna, som låter oss slappna av och som tillåter barnen sitta mer ensamen på nätet? För att vi ”vet” att det är tryggt?

I vecka släppte kriminologen Maria Dufva (http://www.mariadufva.se/) sin bok som handlar om vad barn gör på nätet. IKT-fritids har beställt boken och väntar med spänning att få läsa den. I veckan satt hon i tv och pratade bland annat om de faror som finns på nätet som barnen kan råka ut för.

Filter var återigen något som diskuterades när media pratar om faror på nätet. Maria sa att ha ett filter hemma på sina digitala enhet kan vara skönt att han om man vill undvika att riskera att ens barn får se saker på nätet som  man inte önskar.

Problematiken uppstår när information eller bilder med negativa, kränkande eller sexistiskt innehåll hittar andra vägar runt filter och spärrar för att nå så många ”klickningar” som möjligt. Vi tror inte det handlar längre OM barnen kommer se sånt här innehåll, utan NÄR.

Hashtaggen (#) är en symbol som vi ofta arbetar med eleverna i skolan. Det har visat sig att elever och barn använder sig ofta av hashtag när de letar information, fotografier eller bilder, men inte riktigt vet vad den innebär. Att skriva #kisse eller #mus eller varför inte #bockarnabruse, gör att man lätt kan hamna vilse på nätet. Tyvärr hjälper då inte spärren på datorn, surfpalttan eller telefonen till här på samma sätt som om barnet hade sökt på porr, sex eller könsorgan. Hashtaggen gör att informationen eller bilderna registreras i andra olika sammanhang på nätet, och då tar omvägar. Ett fotografi på ett underliv med #mus gör att barnet kommer se bilden, när hen söker på bilder till t.ex ett skrivarbete med en faktatext i skolan.

Man riskerar även ett större problem när barn ser saker på nätet som den inte får se. Kanske på en annans dator eller enhet, hemma hos en kompis. Då riskerar man som vuxen att förlora möjligheten till samtalet med sitt barn om nätet, och vad den ska göra om hen har ”hamnat vilse”. Barnen kan då utveckla egna strategier kring vad den har sett eller sökt på, kanske skäms och vet att  hen har gjort fel. Tillslut så kanske inte hen vågar berätta för sina föräldrar eller för en annan vuxen om något som de sett och tyckt varit obehagligt. 

Vi menar att filtret ska sitta i huvudet på nätanvändarna. Att skola och hem ska lära barnen vad de ska göra när de har hamnat vilse. Det är kunskaper som gör nätet säkrare. Och kanske mera hållbart? Att stänga av/filtrera innehåll på nätet gör inte att ”olämpliga sakerna” försvinner från Internet. För så länge vi ignorerar, klickar bort eller filtrerar den ”dåliga” sidan av nätet så kommer problemen kvarstå. Vi tror på att om barnen lär sig gå vilse, och vet hur man hanterar det så kommer vi nå framgångar med att skapa ett tryggare Internet.

Tips för att arbeta och utveckla filter i huvudet.

Prata med barnen om Hashtag. Och hur en sökning fungerar på nätet. En rolig övning som barnen uppskattar är att söka på sina föräldrar. Några barn har t.o.m hittat sig själva på nätet utan att hen visste om att hen fanns där.

Inventera vad barnen har för erfarenheter? Heta stolen- en lek där alla som har____ byter plats är en bra lek där man som pedagog får information om barnens vanor. Arbeta med att tipsa andra om hur man kan tänka när man söker på Internet. Visa alternativa söksidor som är anpassade för barn t.ex. http://www.sökis.se. http://xn--skis-5qa.se/

Prata om sökningar och källkritik. Diskutera om man kan lita på allt som står på nätet? när vem som helst kan lägga ut information? Berätta om Wikipedia och visa WikiMini. http://sv.wikimini.org/wiki/Huvudsida

Prata om att ”hitta vilse” på nätet. Prata om vuxensidor, precis som det finns vuxenfilmer med barnen. Och uppmana till att säga till en vuxen när man hamnat vilse och vill ha hjälp.

 

 

Alla får vara med..

Sommarlovet är slut. Barn i Sverige laddar om inför en skolstart på många sätt.

Att hålla kontakten med vänner har alltid varit viktigt under skollov. Att prata, träffas och umgås är en stor aktivitet.

Sociala medier i dag bidrar även med att, inte bara registrera och publicera vad man gör och vem man är med, utan även vart man befinner sig och vilket humör man är på.

Med den möjligheten behöver man inte längre befinna sig på samma plats för att umgås, på det sätt man kanske gjorde tidigare när man möttes i parken, på  gatan eller stranden.

Vi vuxna har ibland svårt att förstå detta. Att umgås, begreppet per definition har förändrats. Och idag måste man börja acceptera att det ser ut på ett annat sätt.

Att hänga på Skype, Houseparty eller andra livesända kanaler med sina vänner är ett socialt umgänge. Och viktigt för våra unga. Därför är det viktigt att vi vuxna hittar ett bra förhållningssätt.

För om vi ser bort från vad barnen faktiskt gör på sociala medier och enbart ser deras digitala aktivitet som tidsfördriv, så riskeras barnens sociala umgänge och deras utveckling, om vi begränsar. Detta kan även leda till utanförskap.

Att alla får vara med, är ett myntat begrepp inom skola. Kanske ett av de äldsta. Det har diskuterats i många omgångar om vikten att skydda och vårda lek samt sociala relationer men även tillåta att vem som helst ska kunna hoppa in och delta, när som helst.

”Alla får vara med”

Men när vi vuxna begränsar tillfällen till digital aktivitet, så är det på barnens bekostnad. För då får inte alla vara med längre. Och eftersom barnens digitala nätnärvaro påverkar deras närvaro i skola eller i andra fritidsaktiviteter, så kan även dessa relationer påverkas.

Det är vårt uppdrag att främja sociala relationer. I skola och på fritidshemmet. Så från och med denna termin hoppas vi att alla som vill får vara med! I alla sammanhang. På alla nivåer.

Som en elev i åk 3 sa: vi teamar på alla nivåer, då blir vi bäst!