Källkritik på fritids

Tidningen ”fritidspedagogik” hälsar på oss på jobbet och ställde frågan om hur man kan jobba med källkritik på fritids.

Reporter och fotograf fick sedan delta på IKT-fritids, åk 1 och se en aktivitet som utmanar och informerar barnen om hur man kan tänka kritiskt och förstå att när man googlar och hamnar snett, så är det inte barnens fel. Och det finns alltid en vuxen man kan prata med.

Läs hela artikeln här:

https://tidningenfritidspedagogik.se/luras-till-kritiskt-tankande/

Artikeln finns i sin helhet i nästa nummer av tidningen.

Trevlig läsning!

Annonser

Bekräftelse och kärlek eller hat och hot?

Musical.ly lanserades i augusti 2014 och hade över 200 miljoner användare i juli 2017.

Med Musical.ly kan man skapa 15-sekunders videoklipp till mängder av musik. Man kan spela upp filmen i olika hastigheter, lägga till filter och olika effekter. Man kan även ta foton från kamerarullen och göra ett bildspel. Det går också att prata till sina följare och vill man så kan man köra en livesändning.
Än så länge har barn och unga fått använda appen i fred utan att media har hetsat om att man kan sända live från klassrummet. Ni kanske kommer ihåg mediedrevet kring appen Periscope? Att elever retade upp sina lärare som de filmade, och att de som var inloggade kunde ta del av vad som hände i klassrummet.

I dag kan man sända live från, Facebook, Messenger, Facetime, Houseparty mfl. Men just nu är det inte något som media fokuserar på.

På Musical.ly likar och följer man varandra. Man kan ha ett skyddat konto eller ett konto som alla kan följa. På Klubben går det elever i åk 4 och 5 och vi har skapat ett gemensamt konto där vi lägger ut filmklipp utan våra ansikten.

De flesta har även egna Musical.ly konton och det är mycket fokus på att dels titta på vad andra gjort och dels att producera själva.

På YouTube har Musickal.ly många olika kanaler som visar t.ex. månadens mest spelade Musical.ly. Trender som olika danser, visa upp sitt slime, trolleri, humor, akrobatik, teckna en bild mm.

När personer med många följare lägger upp filmer så visas det i ditt flöde och klippen får kanske ännu fler likes och kanske fler följare, kontot växer och tillslut kanske man har gjort sig en karriär på Musical.ly vilket kan generera att man plockas upp av t.ex. en klädkedja som kan
göra reklam på din kanal.

När någonting ”trendar” som att härma en tecknad groda som dansar till Dame tu Cosita är det många som vill göra en egen film på det temat, från 5-6 åringar och uppåt.

Många kändisar håller till på Musical.ly, som t.ex. @wahlgrensvärld, @jockeojonna och @marcusandmartinus. Även TV program som @tv4letsdance och @melodifestivalen har hittat hit och ser en möjlighet att dra publik och upprätthålla intresset för programmen.

En av de stora fördelarna med att dela intresset för Musikal.ly med eleverna är att vi som pedagoger får en insikt i hur appen fungerar och hur jargongen är. Det är mycket kärlek och likes men också en hel del kränkningar.

Tyvärr ser det ut så här för en del som lägger ut filmer och ofta är det barn mellan 8 och 10 år som kränker varandra. Många ställer upp och försvarar men väldigt få verkar blockera och anmäla de som inte uppför sig. Tonen kan bli rätt rå och kommentarsfältet blir en arena för trista påhopp. Tyvärr finns det en del som skaffar sig ”trollkonton” precis som många vuxna gör, för att ge sig på andra som kanske inte passar in i normen. Kommentarer som är du en tjej eller kille” förekommer frekvent när någon har ett uttryck som inte passar in i det som anses vara normalt. Många med funktionshinder får frågor som har du en sjukdom eller, du verkar vara störd osv.

Hur ska de som är unga i dag lära sig vad som är ok och inte, på nätet när de möts av kommentarer som dessa? Friendsrapporten för 2017  

Visar att varannan elev har sett vuxna bete sig illa på nätet och tyvärr tycker de inte att vi vuxna pratar tillräckligt om vad man kan göra om man blir utsatt. Varken hemma eller i skolan. Det förebyggande samtalet är viktigt! Utan moralpanik och hot om att ta deras mobil eller förbjuda en app.
På Klubben brukar vi prata om hur det ser ut bland kommentarerna och om det är någon som behöver stöd med schyssta kommentarer och med att vi hjälper till med att rapportera, och anmäla. 

Avslutningsvis;
Det är kul med Musical.ly! Det är kreativt, man lär sig att redigera och göra snygga filmer och det är roligt att få likes och bekräftelse. Schyssta kommentarer och kärlek är det mest av. Och pepptalk när någon behöver, t.ex. när en tjej gör filmer från sin säng på ett sjukhus med signaturen Battling cancer. Massor med kärlek och krya på dig hälsningar efter varje film som hon lägger upp!

På Klubben levlar eleverna i Gamla Testamentet

Vad är det som får elever i åk 4 att välja att ”plugga” in kunskaper om Gamla Testamentet på fritidsklubben efter skoldagens slut?
Skolan fick besök av medlemmar från Svenska Bibelsällskapet, som körde Bibeläventyret, dvs. dramatiserade berättelser ur Gamla Testamentet. Bibeläventyret är ett koncept som innehåller bl.a. drama, trolleri, rap och visuella symboler. Genom dessa levandegörs berättelserna.

Eleverna tyckte att de lärt sig mycket på ett kul och intressant sätt.
Vad var det då som drev flera elever att fortsätta att söka kunskap om Bibeln och
Gamla Testamentet på sin fritid?

Efter äventyret fick de tillgång till en sida på nätet. Där skulle de lösa ett problem och få den hemliga koden till olika spel. I spelet ingick även ett quiz som handlade om händelser eller personer ur Bibeln.
Svenska Bibelsällskapet har använt sig av spelifierat lärande (gamification), på ett smart sätt.
I spelet skaffar man poäng och levlar till högre nivåer vilket stärker belöningssystemet. En stark drivkraft som i det här fallet fick elever att utveckla sitt lärande i ämnet religion på sin fritid.

Ett spelifierat lärande som skapat så mycket motivation och engagemang att 10-åringar googlar på vilket det första budordet är och om vilken person som gett namn åt de fem första böckerna i Bibeln.

 

 

Angående #metoo

Tidningen Fritidspedagogik har intervjuat oss om hur #metoo har påverkat eleverna i skolan. Vårt råd att är fortsätta ta vara på det unga berättar och samtala om det som sagts eller hänt. Samt hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor och arbeta med värdegrunden.

Mobbing är ett förlegat begrepp som många barn ”slänger” med i onödan. Vi ska istället prata om det som ingår i mobbing, trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Det förebyggande arbetet gäller självklart även det som sker på nätet. Och #metoo

Publiceringen av artikeln kan du hitta här:

http://tidningenfritidspedagogik.se/barnen-hakade-pa-metoo/

Msp igen.. men vi måste sluta varna, skapa förbud och ignorera!

Ännu en artikel i kvällspressen om barn och spelande med fokus på föräldrars rädsla som resulterar i panik och förbud.

Msp,  Movie Star Planet är ett spel som många barn spelar högt upp i åldrarna. Det märker vi när vi samtalar med unga och deras aktiviteter på nätet.

Msp, är ett socialt spel som det diskuterats kring tidigare i samband med kränkningar och sexuella inviter som unga får på nätet. Tyvärr blir spelet åter igen utpekat som en anledning till trakasserier.
De som tycker till i debatten lägger stor skuld på barnen – att de spelar. Många tipsar om att reglera, begränsa och till och med förbjuda sina barn att spela. Vilket vi tror är helt fel väg att gå.

Det farliga är inte spelet i sig, det är personer som använder spelet för att kränka, trakassera och skriva elaka och olämpliga saker till andra spelare eller som artikeln tar upp – att vuxna tar kontakt med barn. Det som det behövs, är fler ansvariga som arbetar på msp för att hindra personer med elaka intentioner att att utföra dessa handlingar.

Det borde regelbundet kontrolleras och åtgärdas i spel som våra unga spelar, precis som spelutvecklarna lovar i sina ”safety policy” att de gör. Spelarna behöver utveckla kunskaper för att känna till vilka åtgärder de kan/ska göra när en annan spelare är elak eller skriver olämpliga saker. I de allra flesta spel kan man som spelare anmäla och blockera olämpliga spelare, men det vet de flesta barn och unga inte om, eller låter bli att använda. För att det inte är någon som berättat det för dem.

Att skrämma människor med ”det farliga spelet” och därmed förbjuda barnen att spela, utvecklar inte barnens kunskaper om hur de ska hantera obehagliga situationer på nätet.

Många barn som spelar och utsätts för dessa kommentarer eller blir illa behandlade vågar inte berätta eller be vuxna om hjälp för att lösa obehagliga situationer, eftersom de riskerar att bli av med sina möjligheter att spela.

Då väljer de att inte säga något alls – och om vi vuxna får veta blir det moralpanik och kanske ett Facebook inlägg som sprids för att kanske bli en artikel i en kvällstidning.

Återigen får rubriken Varningen för barnspelet Massvis med pedofiler, fler föräldrar att förbjuda sina barn och unga att spela istället för att samtala och prata om hur de ska agera om de råkar ut för något obehagligt eller kränkande.

Artiklar om barn och unga som råkar ut för situationer som i artikeln borde lägga större fokus på att informera istället för att varna.

Vårt råd är att samtala med barnen, låt dem visa hur spelet fungerar, läs informationen för föräldrar och ta reda på hur man anmäler och blockera spelare som uppför sig illa, eller försöker att få kontakt. Barnen måste lita på att de får hjälp och stöd av sina föräldrar utan att de blir av med sina möjligheter att spela.

Diskutera med ditt barn om vilka de ska bli vänner med i spelet. Vänskap i spel med personer som de känner på riktigt, t.ex. klasskamrater, sina föräldrar eller syskon, minimerar obehagliga kommentarer i en chatt.

Byod- mobiltelefonens vara eller ickevara i skolans miljö

Förra vecka delades denna bloggsida på sociala medier för att åter igen diskutera mobiltelefonens vara eller ickevara i skolans miljö. (https://hjartatskogshaga.wordpress.com/2017/11/04/mobiler-i-skolan/) Och det är verkligen två läger här. Den ena gruppen av pedagoger och lärare tycker att barnens telefoner ska samlas in och låsas in under hela skoldagen, medan andra har börjat fundera på hur barnens telefoner kan hjälpa inlärning och stödja undervisningen.

Detta har även vi funderat på. Vi har tillåtit barnen testa olika aktiviteter med sina telefoner, vi har provat olika regler och funderat på syftet. Både under lektion och på fritidstid.

Idag används telefonen av våra barn mera som en spelkonsoll och nöjesmaskin, och det är synd! Eftersom telefonens funktioner kan användas till så mycket mera så vi tror att om utbildning i skolan i hur man effektivt kan hantera möjligheterna med den egna mobiltelefonen kan göra att eleverna i högre åldrar använder telefonen som hjälpmedel i tex sin egna undervisning.

I Hjartaskogshagas blogg skriver författarens så här:

”den svenska skolan uppmuntras att använda digitala teknologier och att regeringen detta år beslutat om en nationell it-strategi för skolan. Detta läggs fram som om det skulle stå i motsatsförhållande till mobilförbud i skolan. Precis som om användandet av digitala verktyg skulle förutsätta att eleverna ska/får/bör använda sina egna mobiler i skolan och så är det ju inte alls. Tvärtom, de redskap och verktyg som elever och lärare behöver använda i undervisningen skall tillhandahållas av skolan. Detta är av yttersta vikt, då skolan enligt lag ska vara avgiftsfri och likvärdig oavsett hemmets sociala och ekonomiska förhållanden.”

Anders Enström, är en av lärarna som är positiv till att elever använder sina egna mobiler i skolan. Han säger att:

”I iPaden finns ju allting som finns i en mobiltelefon, så skulle vi ta mobilen då och så skulle vi dela ut en iPad…. det blir konstigt och det är inte okej.”

I hjartasskogshaga bloggen skriver författaren om Anders:

”Anders Enström tycker inte att man ska ”gnälla om att (digitala verktyg) ska bort” och förklarar för de som ännu inte vet, att mobiler går att använda till mer än att ringa på. Detta argument, som ofta framförs i liknande diskussioner är ett icke-argument, som endast har till syfte att få opponenten att framstå som lite dum och bakåtsträvande. Naturligtvis vet vi alla att mobilen kan användas som miniräknare, almanacka, anteckningsblock, kamera och så vidare. Det är inte det det handlar om. Det handlar om att fattiga barn, eller barn med dålig impulskontroll, ska slippa utsättas för att blottas eller bli störda på lektionen åtminstone. Skolan bör vara en fristad, inte en arena för ekonomisk eller social uppvisning.”

IKT-fritids tror att det finns en viss problematik att alltid ställa sig på ena sidan eller andra sidan eftersom den här frågan är så komplex!

Skolan kommer aldrig kunna vara likvärdig för alla elever. Alla elever har olika behov. Däremot ska vi möta alla elevers behov och ge förutsättningar för utveckling och kunskapsinhämtning.

Idag är det vanligast att elevernas mobiltelefoner lämnas idag in hos läraren i början av skoldagen och sedan lämnas ut vid skoldagens slut. Detta har varit en enkel lösning för skolor. Men utvecklingen kräver nu att vi behöver tänka om.

När telefonen är inlåst under dagen- vad ska vi nu göra när tex utvecklade armbands klockor som elever har på sig till skolan med funktioner som en mobiltelefon har?

Från de enklare, barnvänliga klockor som nu är populära som man kan ringa på och skicka gps till sina föräldrar på, till de avancerade klockorna som Applewatch tex där elever fortfarande har till gång till sina appar trotts att hen har lämnat in telefonen?
Vi tror att skolor måste börja fundera över hur vi ska arbeta med förhållningssätt, tillgång och utbyte istället för begränsa, förbjuda och låsa in.

Elever som inte lärt sig använda telefon på ett effektivt sätt, kanske skulle behöva lär sig det i skolan? Det kanske är utbildning idag?

Många motståndare till att låta elever använda sina telefoner i skolan motiverar sin åsikt med att vi skickar ut fel signaler när vi säger ok till sånt de har med sig hemifrån som skapar köphets eller skapar utanförskap för de elever som inte tex har råd eller har föräldrar som inte vill köpa telefon till sitt barn.

Men barnen har ju även med sig andra saker till skolan som anses vara mera ok- men kan skapa samma effekt som tex en telefon. Gympakläder, mellanmål till rasten, skridskor under vintertid, bandyklubbor och pingisrack, kulor, utelek kläder och tex ”leksaksdagar” eller utklädnings dagar i skolan skapar samma effekt som telefonen, men det glömmer pedagoger och lärare bort.

Många pedagoger eller lärare saknar även regler för sin egna hantering av sin telefon, vilket skapar irritation hos eleverna. Har man en policy att telefonen inte ska användas under skoltiden så kanske det även ska gälla arbetande på skolan? Men idag kan lärare ses använda sin egna telefon i korridorer och under lektionen. Så varför kan vi inte lära eleverna hur man hanterar telefonen i undervisnings sammanhang och själva vara förebilder?

Framförallt finns det positiva aspekter med att låta eleverna använda sina egna telefoner till anpassningar i undervisningen. Dokumentstionsmöjligheter, färdighetsträning eller tillgång till bok eller musiktjänster är några exempel.

Elza Dunkels, som är internetforskare har upptäckt är att skolor som istället för att förbjuda exempelvis mobiltelefoner, vilket nu senast Åsele centralskola har gjort, aktivt arbetar med elevernas telefoner för att lära ut hur man är skysst och säker på nätet.
–Forskningen har visat att det man kan göra är att se till att barnen och ungdomarna kommer till oss vuxna när de behöver hjälp med internet och telefonen.
Det handlar alltså om att skapa en trygghet och tillit mellan varandra.

Det Dunkels har kommit fram till är att de barn som känner sig trygga och har en bra kontakt med vuxna har lättare att klara sig på nätet. Och där har vi vuxna en möjlighet genom att integrera oss tillsammans med barnen med våra telefoner. Och lära ut smarta sätt att använda telefonen i utbildning och utveckling.

Så vi tror att skolor måste börja fundera kring hur de kan använda elevernas telefoner i undervisningen mera aktivt- med syfte och innehåll som är riktad mot skolans uppdrag och utbildning.

”grab ass day” och #metoo

I många länder cirkulerar #metoo på sociala medier.
Man skulle kunna kalla det för ett digitalt uppror, där kvinnor börjar berätta om sina erfarenheter kring sexuella övergrepp. De delar sina personliga historier som skapar en bild av ett utbrett samhällsproblem. Engagemanget har spridit sig från nätet till stora folksamlingar och manifestationer på torgmöten.
Medmänniskor börjar se vidden av problemet när många kvinnor lägger upp statusuppdateringar med #metoo.

En del män, har fått upp ögonen och använder #Idid eller #nomore och ställer upp, erkänner och ber om ursäkt.

Vi ser även att våra barn och unga instämmer och använder hashtaggen. Men när vi samtalar med eleverna i korridorerna så förstår de inte riktigt vad det handlar om. En flicka frågade vad metoo betyder. Hon hade, liksom andra lagt upp hashtaggen på sin instagram utan att egentligen fundera vad det står för. Alla andra gjorde det så hon tänkte, att även hon skulle göra det.

När vi förklarar att det handlar om sexuella trakasserier och att metoo står för att man själv har varit med om det, och vill vara delaktig i manifestationen, alltså berätta för sin omgivning att man varit med om sexuella trakasserier.

Flickan blir fundersam och reflekterar över vad sexuella trakasserier kan vara. Vi samtalar i grupp en lång stund och sedan förstår eleverna vad det handlar om lite bättre. Och de låter hashtaggen ligga kvar på deras instagram. För de instämmer. Det har även hänt dem. Iallafall tjejerna. Två av killarna i gruppen tar bort sina inlägg.
Att ingå i sammanhang eller i sociala utspel är viktigt för våra unga. Och med hjälp av Internets snabba spridning så hänger många på och sprider vidare information utan att se till att vara informerad först.

Risken ökar för att falsk information sprids när det går så otroligt fort tack vare Internet. I media skrivs det om medieprofiler som får sparken eller anklagas för olika brott. Även på nätet. Det är väldigt lätt att snabbt tro på all information som sprids. Ibland sanningsenlig men det händer även att falsk information sprids snabbt. Och kan få stora konsekvenser.
Ryktesspridning är något som vi ofta pratat med barnen om när vi samtalar om IKT.
Förtal är alltid aktuellt att prata om i klasserna.

Men #metoo gör skillnad just nu. Skillnad för framtiden. För när våra barn frågar oss om vad det handlar om, så börjar vi vuxna prata med barnen om viktiga och svåra saker. Plötsligt finns möjligheten att ta upp händelser som de kanske sett som pinsamma och svåra att prata om. Kanske till och med accepterat som någonting som “det är så det är”. Som att det på ett äldre syskons skola fanns en dag som kallas
“grab ass day”, en dag det är fritt fram för killar att greppa tag i tjejernas rumpor.

Kanske är det så att vi vill skydda barnen. Men vi har sett effekten av att samtala om svåra saker, för att skapa förståelse och kunskap vilket har lett till förändring och utveckling.

Det är dags att ta de obekväma samtalen, att tjejer, kvinnor, pojkar och män står upp för varje individs rätt att bestämma över sin egen kropp. Samtycke på alla plan och ömsesidig respekt från alla håll!

Detta är vad #metoo handlar om. Förändring!