Ett filter…. i huvudet!

Sommarlov och semester är förbi för de flesta. Dagens vardagsrutiner är igång och som tidigare år så börjar det diskuteras flitigt om våra barns nätanvändning och tillgång till digitala redskap. Både i skolor och i hemmet. Kanske några elev får en egen arbetsdator för första gången från skolan som den har tillgång till hela dagarna nu? Kanske en nybliven åk 2 elev ska börja gå hem själv efter skolans slut och nyss fått sin första mobiltelefon att hantera?

Hur ska vi i skolan och i hemmet säkra så att barnen inte får tillgång till de sämre sidorna på Internet? Hur kan vi vara säkra på att att det verkligen är säkert? Kan en föräldraspärr eller ett filter garantera att barnen har en trygg vistelse på nätet? Kan filter och spärrar ge en falsk trygghet hos oss vuxna, som låter oss slappna av och som tillåter barnen sitta mer ensamen på nätet? För att vi ”vet” att det är tryggt?

I vecka släppte kriminologen Maria Dufva (http://www.mariadufva.se/) sin bok som handlar om vad barn gör på nätet. IKT-fritids har beställt boken och väntar med spänning att få läsa den. I veckan satt hon i tv och pratade bland annat om de faror som finns på nätet som barnen kan råka ut för.

Filter var återigen något som diskuterades när media pratar om faror på nätet. Maria sa att ha ett filter hemma på sina digitala enhet kan vara skönt att han om man vill undvika att riskera att ens barn får se saker på nätet som  man inte önskar.

Problematiken uppstår när information eller bilder med negativa, kränkande eller sexistiskt innehåll hittar andra vägar runt filter och spärrar för att nå så många ”klickningar” som möjligt. Vi tror inte det handlar längre OM barnen kommer se sånt här innehåll, utan NÄR.

Hashtaggen (#) är en symbol som vi ofta arbetar med eleverna i skolan. Det har visat sig att elever och barn använder sig ofta av hashtag när de letar information, fotografier eller bilder, men inte riktigt vet vad den innebär. Att skriva #kisse eller #mus eller varför inte #bockarnabruse, gör att man lätt kan hamna vilse på nätet. Tyvärr hjälper då inte spärren på datorn, surfpalttan eller telefonen till här på samma sätt som om barnet hade sökt på porr, sex eller könsorgan. Hashtaggen gör att informationen eller bilderna registreras i andra olika sammanhang på nätet, och då tar omvägar. Ett fotografi på ett underliv med #mus gör att barnet kommer se bilden, när hen söker på bilder till t.ex ett skrivarbete med en faktatext i skolan.

Man riskerar även ett större problem när barn ser saker på nätet som den inte får se. Kanske på en annans dator eller enhet, hemma hos en kompis. Då riskerar man som vuxen att förlora möjligheten till samtalet med sitt barn om nätet, och vad den ska göra om hen har ”hamnat vilse”. Barnen kan då utveckla egna strategier kring vad den har sett eller sökt på, kanske skäms och vet att  hen har gjort fel. Tillslut så kanske inte hen vågar berätta för sina föräldrar eller för en annan vuxen om något som de sett och tyckt varit obehagligt. 

Vi menar att filtret ska sitta i huvudet på nätanvändarna. Att skola och hem ska lära barnen vad de ska göra när de har hamnat vilse. Det är kunskaper som gör nätet säkrare. Och kanske mera hållbart? Att stänga av/filtrera innehåll på nätet gör inte att ”olämpliga sakerna” försvinner från Internet. För så länge vi ignorerar, klickar bort eller filtrerar den ”dåliga” sidan av nätet så kommer problemen kvarstå. Vi tror på att om barnen lär sig gå vilse, och vet hur man hanterar det så kommer vi nå framgångar med att skapa ett tryggare Internet.

Tips för att arbeta och utveckla filter i huvudet.

Prata med barnen om Hashtag. Och hur en sökning fungerar på nätet. En rolig övning som barnen uppskattar är att söka på sina föräldrar. Några barn har t.o.m hittat sig själva på nätet utan att hen visste om att hen fanns där.

Inventera vad barnen har för erfarenheter? Heta stolen- en lek där alla som har____ byter plats är en bra lek där man som pedagog får information om barnens vanor. Arbeta med att tipsa andra om hur man kan tänka när man söker på Internet. Visa alternativa söksidor som är anpassade för barn t.ex. http://www.sökis.se. http://xn--skis-5qa.se/

Prata om sökningar och källkritik. Diskutera om man kan lita på allt som står på nätet? när vem som helst kan lägga ut information? Berätta om Wikipedia och visa WikiMini. http://sv.wikimini.org/wiki/Huvudsida

Prata om att ”hitta vilse” på nätet. Prata om vuxensidor, precis som det finns vuxenfilmer med barnen. Och uppmana till att säga till en vuxen när man hamnat vilse och vill ha hjälp.

 

 

Annonser

Alla får vara med..

Sommarlovet är slut. Barn i Sverige laddar om inför en skolstart på många sätt.

Att hålla kontakten med vänner har alltid varit viktigt under skollov. Att prata, träffas och umgås är en stor aktivitet.

Sociala medier i dag bidrar även med att, inte bara registrera och publicera vad man gör och vem man är med, utan även vart man befinner sig och vilket humör man är på.

Med den möjligheten behöver man inte längre befinna sig på samma plats för att umgås, på det sätt man kanske gjorde tidigare när man möttes i parken, på  gatan eller stranden.

Vi vuxna har ibland svårt att förstå detta. Att umgås, begreppet per definition har förändrats. Och idag måste man börja acceptera att det ser ut på ett annat sätt.

Att hänga på Skype, Houseparty eller andra livesända kanaler med sina vänner är ett socialt umgänge. Och viktigt för våra unga. Därför är det viktigt att vi vuxna hittar ett bra förhållningssätt.

För om vi ser bort från vad barnen faktiskt gör på sociala medier och enbart ser deras digitala aktivitet som tidsfördriv, så riskeras barnens sociala umgänge och deras utveckling, om vi begränsar. Detta kan även leda till utanförskap.

Att alla får vara med, är ett myntat begrepp inom skola. Kanske ett av de äldsta. Det har diskuterats i många omgångar om vikten att skydda och vårda lek samt sociala relationer men även tillåta att vem som helst ska kunna hoppa in och delta, när som helst.

”Alla får vara med”

Men när vi vuxna begränsar tillfällen till digital aktivitet, så är det på barnens bekostnad. För då får inte alla vara med längre. Och eftersom barnens digitala nätnärvaro påverkar deras närvaro i skola eller i andra fritidsaktiviteter, så kan även dessa relationer påverkas.

Det är vårt uppdrag att främja sociala relationer. I skola och på fritidshemmet. Så från och med denna termin hoppas vi att alla som vill får vara med! I alla sammanhang. På alla nivåer.

Som en elev i åk 3 sa: vi teamar på alla nivåer, då blir vi bäst! 

 

Dags att skrota ordet skärmtid!

Gång på gång används ordet skärmtid i media. Vem som myntat ordet är oklart, men det har en negativ klang och ger oftast föräldrar dåligt samvete. Som om det fanns en speciell mängd tid, som barn kan spendera framför skärmar av olika slag.

Vi har varit med om att föräldrar blivit irriterade för att vi spelat spel tillsammans med barnen på fritids, eftersom vi tagit av skärmtiden som de har hemma. Oftast en tid när föräldrarna behöver lite egentid. (kanske vid en skärm?) Detta har dock aldrig förekommit när vi programmerat. Verkar inte räknas som skärmtid…

Många inom vuxenvärlden tycker att man måste begränsa ungas nätanvändning och tänker inte på att det är viktigt för barn och unga att interagera och ha relationer med varandra på alla plan. Vännerna kan man träffa på stranden, i parken eller på nätet.

Be barnen att berätta om spelet de spelar och om olika sociala plattformar de använder. Ladda ner t.ex. Snapchat och be om hjälp för att komma igång. Du måste inte vara kompis med ditt barn i sociala medier om de inte vill. ( yngre barn vill oftast) Var nyfiken och intresserad. Gör en egen avatar och var med och spela.

Vi vuxna kanske tycker att barnen bara spelar och tittar på ”roliga” klipp. Medan barnen använder mobilen till massor av olika saker. Hur och vem man är som person speglas i sociala medier och blir en del av identiteten. Snapchat är inte bara bilder och Likes utan kan också vara ”sambandscentralen” för att ses på stranden eller planera kommande aktiviteter. Tänk på att mobilen är så mycket mer än bara en mobil. Den spelar en viktig roll i ditt barns liv.

Om du är insatt och har en bild av vad ditt barn gör på nätet är det lättare att komma överens om regler för användandet och samtidigt undvika bråk och konflikter.

Hitta former som passar din familj utan att ha dåligt samvete. Digitaliseringen och skärmarna är en del av livet, både för barn, unga och vuxna.
Kanske dags att se likvärdigt på aktiviteter på skärmar av olika slag precis som på läsning av en bok, TV tittande eller andra stillasittande aktiviteter.
Självklart behöver vi röra på oss och ha en aktiv livsstil, men än så länge är det ingen som pratar om ”rörelsetid”,

Dags att starta IKT Fritids i höst?!

Läsåret avslutas och förhoppningsvis ges det gott om tid för utvärdering. Tankar och funderingar kring om hur fritidsverksamheten ska utvecklas.
Kap 4 i Läroplanen finns med i bakhuvudet. Vad innebär det för verksamheten?

Följande ur Läroplanen för fritidshemmet är exempel från det centrala innehållet när det gäller den digitala kompetensen.

  • Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.

Bilden ovan cirkulerar just nu på Instagram, ett av de ställen som barn och unga kommunicerar på. Hoppas att mottagarna ”gillar” !!!

  • Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.
  • Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk granskning av hur dessa företeelser framställs i medier och populärkultur.

Läs mer här

Regeringen har även beslutat om förtydliganden och förstärkningar i styrdokument – bl.a. i läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan, för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.

Läs mer här

Matematik
Algebra i årskurs 1–3:
Hur entydiga stegvisa instruktioner kan
konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering.
Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.

Teknik
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 1–3:
Att styra föremål med programmering.

Svenska och svenska som andraspråk
Berättande texter och sakprosatexter i årskurs 1–3:
Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Kanske det är dags att införa IKT-fritids bland de mer etablerade inslagen på fritids, som skapande, skogen eller fritidsgympa?

Digitaliseringen i vårt samhälle utgör i dag en naturlig del av livet och den delen ska våra barn vara förtrogna med och ha kunskap om.

En av de viktigaste delarna är den om säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang. – Att vara schysst och säker på nätet!
Bilden med personen som håller på att drunkna, har vi använt som diskussionsunderlag när vi har haft IKT Fritids. Frågor som ”Hur ska jag tänka om jag får en sån här bild i mitt flöde” och ska jag dela bilden på mitt konto, varför – varför inte” brukar generera bra och intressanta samtal.

Att använda digitala verktyg vid estetiska uttrycksformer, t.ex. drama och filmskapande, musik eller foto är en annan del som fungerar bra att arbeta med när man har IKT fritids. Och naturligtvis programmering!

Om ditt fritids funderar över att starta IKT fritids i höst – ta gärna kontakt med oss om du vill veta hur vi gjorde.

Eller köp vår bok för att komma igång.

Ha en riktigt skön och härlig sommar önskar Linnea och Stina

Grattis alla Youtubers!

Den 3:e juni arrangerades guldtuben igen. Det är en stor gala där svenska youtubers uppmärksammas och kan vinna priser i olika kategorier.

Första gången guldtuben arrangerades var 2014 och denna gala har vuxit sig stor under åren. I år live sändes den genom viafree, vilket gjorde att flera unga kunde bänka sig i hemmasoffan och titta på sina idoler, och följa prisutdelningen och eventuellt drömma sig bort att de själva en dag tar emot ett guldtub-pris.

Inte helt oväntat blev årets youtuber Jocke och Jonna med ca 650 000 följare. De är stora förebilder för våra unga och många av deras klipp samtalas det ofta om i skolkorridorerna. Inför galan hade Joakim ”jokiboi” uttalat sig om att röstningen inte går rätt till eftersom det bara är ett nätverk, Splay som arrangerar galan och inte släpper in andra nätverk som vill delta. Det handlar förstås om att tjäna pengar på deras egna youtubers. När det går bra för dem, så tjänar Splay mera pengar, helt enkelt. När det gifta paret tog emot priset passade Joakim på att kommentera detta på scen:
– Till nästa år behöver vi en gala som anordnas av flera nätverk. Det är så viktigt att alla får en rättvis chans.

Andra vinnare under kvällen var flera kända youtubers, snappare, facebookare och instagrammare som vi noterat att barnen pratar mycket om i skolan.

Här är alla vinnarna.

Årets Youtuber: Jocke & Jonna

Årets video: ”Spökjakt i Frammegården” (Jocke & Jonna)

Årets stjärnskott: JLC

Årets serie: ”Spökjakt” (Jocke & Jonna)

Årets stylevideo: ”Hur vattenfast kan smink vara, Thomas testar” (Thomas Sekelius)

Årets musikklipp: ”All I need” (Joakim Lundell featuring Arrhult)

Årets collab: ”Sant eller falskt” (Keyyo & Therese Lindgren)

Årets humor: IJustWantToBeCool

Årets löfte: Sigge O

Årets gamer: Sampev2

Årets vloggare: Therese Lindgren

Årets action: Dumbassproductions

Årets Facebook: Lucas Simonsson

Årets Snapchat: Danjalxclusive

Årets Instagram: Lucas Simonsson

Årets budskap: Daniel Holmström

 

Stort grattis till alla Youtubers! Önskar IKT-fritids och tack för alla kreativa och roliga klipp och bilder ni producerar och publicerar. 

 

 

 

http://svenskayoutubers.se/2017/june/vinnarna-av-guldtuben-2017.html

Samhällsmedborgarnas IKT-kunskap? 

Återigen anklagas sociala medier för att ha möjliggjort spridning på bilder som har delats till barn och unga. Det är fler föräldrar än vanligt som har kontaktat organisationen Bris, om hur de ska samtala och bearbeta barnens upplevelser kring förra fredagens attack mot Stockholms mest besökta promenadgata, Drottninggatan.
Än en gång anklagas sociala medier, och speciellt medier som unga använder, för att det inte finns något filter, eller att unga fått ta del av bilder som inte retuscherats för att dölja, i det här fallet, döda och skadade kroppar.

Tyvärr riktas sällan kritiken mot de som delar eller sprider dessa bilder. De får sällan stå till svars eller förklara varför de valt att dela och sprida bilder, t.ex. i nyhets- eller debattinslag.

Under förra fredagen, efter attacken spreds en mängd fotografier på skadade och döda på Snapchat och andra medier som unga använder.

Mycket kritik uppkom senare för att man inte respekterat integriteten för de saknade och skadade samt deras anhöriga. Det är viktigt att diskutera vidare ur moraliska och etiska aspekter och vi från IKT-fritids anser att det är viktigt att personal i skola samt föräldrar i hemmet samtalar om fotografering.
Men…
kränkande fotografering regleras i 4kap 6a § BrB   som skyddar individers integritet på t.ex. badhus, omklädningsrum och toaletter men detta dåd hände på allmän plats och du som samhällsmedborgare har rätt att fotografera händelser eller personer på allmän plats.

Vid händelser som attacken på Drottninggatan eller t.ex. trafikolyckor är det mycket viktigt att barn och vuxna vet och kan ta ställning om de ska ta bilder och om dessa är OK att sprida, framför allt ur etisk och moralisk synvinkel.

Några organisationer uppger att de har varit aktiva och sett till att falsk och felaktig information inte spridits på de vanligaste sociala medierna som t.ex. Facebook eller Twitter. Men konstaterar att dessa bilder har missats eftersom de inte tänkt på de medier som unga och barn använder.
Snapchat, Whatsapp, Tumbler, flick:r mm är några av dessa. 

När vi vuxna är ointresserade och lämnar barnen ensamma på medier som Snapchat, Whatsapp, Kik, flickr, mm. blir barnen utelämnade till att ta egna beslut, skapa egna strategier och följa ”strömmen”. D.v.s. i det hör fallet, dela vidare bilden utan eftertanke.

Problemet är att nyhetsmedier och analytiker problematiserar mediet isig. Istället för att rikta kritiken mot användarnas brist på kunskap. Har dagens samhällsmedborgare den kompetens som krävs kring digitala verktyg och sociala medier i vårt moderna samhälle? Vems ansvar är att medborgare vet vad som är OK att sprida eller dela, utifrån moraliska, etiska men även juridiska aspekter?

Vi tror att det är mycket viktigt att vi är kritiska emot vårt egna agerande kring hur vi själva använder sociala medier. Samt att vi samtalar med barn och unga och att vi befinner oss där barnen befinner sig. Vi måste inte vara ”vänner” med våra barn om de inte vill. Men genom att ladda ner appen och få en förståelse för hur den fungerar samt visa att man är intresserad av deras värld, kan vi få en förståelse, och det är då barnen får tillit till oss vuxna.

Och då kommer de komma till oss och fråga!

Om media och vi vuxna slutar anklaga Snapchat, KIK, Whatsapp, mm. att det är sociala mediers ”fel” att unga fått ta del av bilder och eventuell information som egentligen skulle filtrerats. Det är fortfarande användarna som fotograferar och delar. Därför är det viktigt att lyfta diskussionen kring etiska och moraliska ställningstagande i samband med fotografering och filmning, hemma vid middagsbordet och i skolan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Safer Internet day 2017

Vad gör ni i er verksamhet med barnen på tisdag när det uppmärksammas hur vi alla ska arbeta med att göra Internet säkrare och schysstare?

Här är vårt förslag på samtalsunderlag och inslag i likabehandlingsplanen som kan användas under dagen. Vi rekommenderar även NOHATE materialet på statens medieråds hemsida: http://statensmedierad.se/nohate.1295.html

Schysst och säker på nätet kopia

Självklart kan du skrolla ned i vår blogg här nedan och hitta övningar vi rekommenderar eller kanske är det så att du har vår bok där hemma? Då finns det en massa tips och länkar i den som du  också kan använda.

fritidhem_ikt_omslag-kopia

Ha en fin Safer Internet day! Everyday!