Youtube sätts på prov

I fredags höll 50 miljoner subscribers andan. Världens mest följa vloggare skulle lägga ned sin youtube kanal. I protest emot YouTube.

Det hela startade med att vår svenska vloggare Felix Kjellberg, även känd som pewdiepie tidigare kritiserat plattformen YouTube för att plötsligt ändra systemet med subscribers och delningar av populära klipp. När man prenumererar på en kanal visas de senaste klippen i flödet. Så är det inte längre. Bara för att du följer en YouTub kanal så prioriteras den inte i ditt flöde utan nu blandar YouTube  random videoklipp för att bredda utbudet.

Vilket pewdiepie har motsatt sig! Han menar på att en youtubers är väldigt beroende av sina följare eftersom de tjänar sin lön på den reklam som visas i samband med deras klipp. En  youtuber är beroende av sina följare. Och om följarna inte kan se att ett nytt klipp lagts upp kanske de missar att titta på det. Det kan göra skillnad på om man kan leva som youtuber eller inte. Eftersom de lägger ner väldigt mycket tid och energi för att framställa genomtänkta och nyskapande klipp så känner sig många youtubers svikna. Trotts att det är de som gjort och gör YouTube till världens störta plattform!  Och med det noterat så hotade alltså youtubestjärnan att stänga ned sin kanal i fredags om han skulle få över 50 miljoner subscribers. Vilket var precis det som hände.

Men…medan världen höll andan och beklagade hans beslut så raderade han inte sin kanal med 50 miljoners följare utan ”Jack septiceye2”, en annan kanal som han skapat  och enligt Expressen bara hade två publicerade videoklipp, och hans följare kunde andas ut.

En manifestation som fått uppmärksamhet i media, kanske precis som han ville. Nu väntas YouTube svara på kritiken. Kommer de ändra tillbaka till det tidigare systemet där prenumemanterna kommer se de senaste klippen i sina flöden?

Det återstår att se.

http://m3.idg.se/2.1022/1.671612/pewdiepie-jag-raderar-kontot-klockan-fem

http://www.svt.se/kultur/pewdiepie-stanger-inte-kontot

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article24073881.ab

Dataspel ful eller finkultur?

För 30 år sedan ansågs populärkultur för skräpkultur. Man ställde det som var enkelt och banalt mot det som varit komplext och svårt. Ett litterärt verk som filmatiseras är det ”finare” en ett populärt dataspel som blir film. Vilken film kommer att dra mest publik?

Den alltjämt växande spelindustrin är något var och en sannolikt får vänja sig vid framöver. Det som en gång i tiden sågs som skadligt för ung­domar och var en värld bara för de så kallade nördarna är nu vardagskultur för barn och unga.

För varje år växer den svenska dataspelsindustrin, i såväl omsättning som anseende. Enligt en rapport sammanställd av organisationen Dataspelsbranschen finns det 213 aktiva bolag som arbetar med spelutveckling i Sverige.

En av dem är den svenska spelstudion Coldwood Interactive som finns i Umeå, där större delen av de anställda utbildat sig i bland annat datavetenskap på Umeå universitet.
I år släppte de Unravel som är ett fysikbaserat pusselspel,

image-adaptive-full-medium

Spelets bakgrunder och landskap är inspirerade av naturen runt Umeå. Spelets kreativa chef, Martin Sahlin, fick inspiration till spelet efter att själv ha skapat en docka av garn i samband med en campingresa i norra Sverige. Sahlin kände att man alltför ofta får se påhittade miljöer i spel, och ville nu passa på att visa upp mer av den natur han känner och älskar. https://sv.wikipedia.org/wiki/Unravel

Intresset för poddar med och om spelutvecklare och spel ökar rejält samtidigt som
Sveriges Radio uppmärksammar spelbranschen genom att ta upp ämnet i en mängd olika program och genom livesändningar från olika event.

lan700__w700_h247

Dreamhack anordnas i Jönköping och är världens största Lan Party, (lan = lokalt nätverk) det vill säga en träff dit människor kommer med sina datorer och kopplar ihop sig, ofta för att spela datorspel. Dreamhack arrangeras två gånger per år, med 50´000 personer besökare i somras. Anton ”Zanster” Dahlström ska representera Sverige i de nordiska mästerskapen på Dreamhack nu i november. Anton har blivit svensk mästare två år i rad lever på att spela strategispelet Starcraft 2 som är känt för att vara en av de mest intensiva e-sporterna. Under matcherna som kan pågå i 40 minuter vardera utför proffsen ungefär 3-6 kommandon varje sekund i spelet.

SVT sänder från Dreamhack hela helgen 24/11-27/11 2016

Så tillbaka till frågan ful eller finkultur?

Gränserna mellan vad som är fint eller fult börjar suddas ut och i dag handlar det också om vad som är kommersiellt gångbart. I dag är spelbranschen en del av samhällsekonomin, och den ökade omsättningen med 800% mellan 2010-2014.

Mycket har hänt på 30 år!

Den första september 1986 släppte Nintendo sin första spelkonsol i Sverige och exakt 30 år efter Nintendos konsolsläpp öppnades ett museum helt ägnat åt spelhistorien. (1/9-2016)

sthlmspel-870x450

Vi kanske ska strunta i vad som anses vara fint eller fult utan bara konstatera att spelvärlden ÄR en del av dagens kulturutbud.

 

 

 

Tankar om Datalogiskt tänkande och Internet

Året 2016 börjar närma sig sitt slut och Internet har blivit viktigare för varje år som går, inte minst för våra unga. För dem är Internet betydelsefull och viktig för deras studier men även för privatlivet.

Utvecklingen i vårt samhälle går framåt när det gäller att förhålla sig till Internet och dess möjligheter. Vi erbjuds nu digitala lösningar för våra vardagliga rutiner för att underlätta, förenkla och samtidigt ha kontroll och tillgänglighet.
Därmed har även Internet blivit sårbart. För om vi börjar förlita oss på att Internet alltid är tillgängligt kan det bli problematiskt att hitta lösningar som man kan använda sig av när uppkopplingen inte fungerar.

Idag diskuteras programmering i skolan och om det ska vara ett särskilt ämne eller ingå i olika ämnen.

På många skolor och förskolor satsar man på programmering samtidigt som det startats flera olika privata initiativ.
Man talar om det ”datalogiska tänkandet” i samband med programmering. Det är viktigt att man är noga med vilka begrepp man använder när pratar om programmering. Begreppet innehåller flera tekniker som innefattar aktiviteter som krav, mjukvarudesign och testning. (https://sv.wikipedia.org/wiki/Programmering)

Det finns även olika nivåer av programmering: strukturerad programmering, funktionell, objektorienterad och logik programmering.

Flera framgångsrika ”Hack” har startats, då barn och vuxna arbetar med material som innebär att datalogisk tänkande används.
Utbudet av material som vänder sig till skolor och privatpersoner växer på marknaden och den ena roboten ska vara bättre än den andra.
Och det är bra att marknaden även utmanar och utvecklar produkter som gör det möjligt för skolor och fritidshem att erbjuda och lära ut kunskaper som tillsammans med barnens färdigheter skapar digital kompetens.
För kompetens är något som skapas.

Den digitala kompetensen är något som våra unga behöver inför framtida utmaningar.
Det är en förmåga som kräver att både kunna använda Internet och digital teknik för att stödja aktiviteter. (https://sv.wikipedia.org/wiki/Digital_kompetens)

Därför blir Internet en väsentlig del i området programmering. Därför får vi inte glömma bort att prata om Internet när vi pratar programmering med våra unga. Ibland kan aktiviteter på skolor med olika material som låter barnen använda och utveckla sitt logiska tänkande, enbart lägga intresse på just produkterna eller programmen de använder sig av.

Men utan Internet skulle utvecklingen inte vara möjlig.
Därför är det viktigt att se till att våra unga värnar och respekterar Internet och dess möjligheter. En demokratisk rättighet och tillgång till sin egna utveckling. Och samtidigt respektera och värna människans naturliga sammanhållning, gemenskap och bidra till allas rätt till att uttrycka sig, att bidra och att samla kunskaper.

De kunskaperna tillsammans med färdigheter skapar balansen i vår digitala kompetens.

Så prata om Internet med barnen! Programmera med robotar och program med barn i förskolor, skolor och fritidshem! Utveckla det datalogiska tänkandet, och bjud in alla!
För alla får vara med!

 

Fråga eleverna – det är de som är experterna på hur de har det på nätet!

Under hösten har flera olika rapporter om hur eleverna har det på nätet kommit.

Skolinspektionen har granskat 24 grundskolors arbete mot kränkningar på nätet och kommit fram till att många skolor inte gör tillräckligt för att förhindra att elever blir kränkta på nätet. Granskningen visar även att flera av skolorna saknar kunskap om elevernas nätvanor och behöver bli bättre på att uppmärksamma och ifrågasätta normer i den egna verksamheten.

Novus har på uppdrag av Telenor genomfört en undersökning då man intervjuat barn i åldern 10-15 år.

Undersökningen visar bland annat:

  • Nästan en av fyra 10-15-åringar (23%) uppger att deras lärare aldrig har frågat om deras liv/vardag på nätet, till exempel hur man ska bete sig mot varandra, vad man får och inte får göra, eller hur man kan skydda sig mot obehagligheter.
  • Nästan sju av tio (69%) skulle vilja att man pratar mer i skolan om livet på nätet.
  • Tre av tio har fått något sårande, kränkande eller elakt skrivet till sig på nätet under det senaste året. Siffran är högre bland 13-15-åringar.
  • Nästan sex av tio (57%) har sett något på nätet som de uppfattat som våldsamt.
  • Drygt var tredje (35%) har någon gång skrivit något på nätet till en annan person som de inte skulle ha sagt ansikte mot ansikte.

En bra början är att faktiskt börja samtala kring hur eleverna använder internet och om hur jargongen är i olika sociala plattformar och spel.
Det finns mängder med material att använda som diskussionsunderlag i undervisningen.

imgres-1

”Jag ❤ internet – dina rättigheter och skyldigheter online” är ett lärarmaterial för mellanstadiet.

imgres-1

För att kunna fatta medvetna beslut i vår medievardag är idag medie- och informationskunnighet – MIK – en nödvändig kompetens för alla i samhället. Lär om medier (före detta MIK-rummet) vänder sig till lärare på grundskola, gymnasium, bibliotekarier och föräldrar där syftet är att öka kompetensen kring MIK. Lär om medier har koppling till läroplanen och tillhandahåller arbets- och diskussionsmaterial för målgruppen.

 

1

ISA är en webbutbildning i informationssäkerhet som i första hand riktar sig till elever i årskurs 4 och 5. (Passar utmärkt även för åk 3) Syftet med webbutbildningen är att höja elevernas medvetenhet om säker informationshantering och det egna beteendet. ISA ger lärare stöd i arbetet med att uppfylla målen om säker informationshantering enligt Lgr11.

webbstja%cc%88rnan

Lektionsövningar i nätetikett årskurs 6–9

imgres

Här finns material från Surfa Lugnt´s egen sida och en mängd olika länkar.

Detta är en en del av allt material som finns på nätet för att kunna arbeta med det som är en så stor del av elevernas vardag. Vi inom skolans värld behöver inte sakna kunskap om elevernas nätvanor – det är bara att fråga! Sju av tio elever vill att man pratar mer om vad som sker på nätet i skolan. Det är viktigt att göra det innan det har hänt något och det är viktigt att börja tidigt. Om vi väntar till de är 13-14 år så är det alldeles för sent.

Använd resurserna ovan eller boka oss, Linnea och Stina för en föreläsning för arbetslaget eller skolan. Vi samtalar även med era elever om ”schysst och säker på nätet”.

Lycka till!

!cropped-img_7886.jpg

 

Löser vi barns porrdebut på nätet med ett porr-filter på skolornas nätverk?

I morse fick TV4 morgonnyheter besök av Maria Ahlin och Ulrica Stigberg som skrivit boken ”Visuell Drog barn, unga och nätporr”. Ett på många sätt intressant inslag om hur unga påverkas av porr.

Se inslaget här

Ulrica Stigberg berättar att hon upptäckte att ungdomarna aldrig tidigare pratat med en vuxen om detta, och att hon ställde två frågor. När mötte du porr första gången och vad hände sen. Frågorna ledde till bra samtal och många hade mycket att berätta.

På frågan om var de mött porr för första gången svarade många att det var i skolan, vilket förvånade Ulrica.

På slutet av intervjun tas frågan om varför skolorna inte har ett filter upp. Att även om eleverna kan titta på rasten på sina mobiler så är det en markering från skolans sida ”det här tittar vi inte på – i alla fall inte under skoltid”.

Frågan om filter i skolornas nätverk har debatterats många gånger genom åren, en del skolor har valt att ha filter och andra inte.

Ett filter på skolornas nätverk hindrar inte eleverna från att se på porr i sina mobiler. Om eleverna surfar runt på annat än de ska under skoltid måste lärare och pedagoger fundera över hur de ska använda de digitala verktygen i verksamheten och ta den diskussionen med eleverna.
Vi tycker att Maria Ahlin, Ulrica Stigberg och Tilde de Paula missar en viktig del i sitt resonemang kring barns kontakt med porr på nätet. Nämligen samtalen och diskussionerna med barnen. Att prata om och med barnen om säkerhet, trygghet och vad man ska tänka på när man surfar, spelar spel och använder sociala medier.

Frågan är inte om barnen kommer att exponeras för sex, våld eller annat stötande på nätet – UTAN NÄR.

Det är viktigt att samtala om detta tidigt, inte vänta tills de fyllt 12 eller 14 år – då är sannolikheten att de redan har sett en hel del väldigt stor. Barn som saknar kunskap om hur de ska agera när de hamnar på sidor med obehagligt innehåll (som porr, våld eller både och) har oftast en egen strategi.

Det är att klicka bort sidan och absolut inte berätta för en vuxen, eftersom de är rädda att den vuxne ska förbjuda dem att använda datorn, surfplattan eller mobilen.

Vi har under många års tid arbetat med ”schysst och säker på nätet” med barn från F-klass till år 6. Både under fritids- och skoltid.

Vid varje tillfälle är det minst 50%, oftast många fler som säger att de inte berättar för en vuxen eftersom de är rädda för att inte få spela eller surfa mer.

När vi pratar med yngre barn brukar vi inte prata om porrsidor utan om sidor med obehagligt innehåll. Precis som det finns filmer för vuxna så finns det sidor på internet som är för vuxna. När vi frågar barnen om de har exempel på sådana sidor kommer alltid våld upp.

Vi tar även upp ”felnavigering” när man råkar hamna på en sida av misstag med t.ex. nakna personer. Oftast ser man om de är uppriktigt förvånade över att det finns sådana sidor eller om de redan varit i kontakt med dem. Under åren har vi skaffat en rätt bra fingertoppskänsla över hur man går vidare med samtalet. Vi vill ju inte locka barnen till porrsidorna men vi vill att de ska ha en bra strategi för hur de ska hantera det.

Det är nu samtalet kommer in, hur viktigt det är att berätta för en vuxen så att man kan reda ut hur de hamnade där och vad det var de såg.

Som en pojke i åk 3 sa förra veckan under en lektion om ”schysst och säker på nätet”.

”Det går inte att sudda ut det som man sett, det är kvar i huvudet, kanske för alltid – då är det bra att prata med någon”

Läroplan centralt innehåll – tips på bildskapande på fritids

Kunskap om modern teknik och förmågan att använda sig av denna är självklar och nödvändig i vårt moderna samhälle. Ett av läroplanens övergripande mål är väldigt tydligt ”elever som lämnar grundskolan ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”.

I somras kom det ett nytt avsnitt i läroplanen som är direkt riktad till fritidshemmet. Den anger tydligt vilket syfte och centralt innehåll undervisningen ska ha: språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, natur och samhälle samt lekar, fysisk aktivitet och utevistelse.

Centralt innehåll
Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll.

Skapande och estetiska uttrycksformer
Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild, musik, dans och drama. Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig. Tolka och samtala om olika estetiska uttryck.
Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.

 Natur och samhälle
Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier.
Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk granskning av hur dessa företeelser framställs i medier och populärkultur.

Centralt innehåll Bild åk 1-3

Framställning av berättande bilder, t.ex. sagobilder

Teckning, modellering och konstruktion

Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram

 

Skapande verksamhet ingår bland aktiviteterna på alla fritidshem. Många pedagoger ansvarar även för ämnet bild under skoltid.

Förslag på fotoprojekt kan vara;
Tavelramen
Dela in eleverna i mindre grupper och ge varje grupp en tavelram. Uppgiften är att leta efter ett motiv som de ska fotografera genom ramen. Det kan vara en bild där eleverna arrangerar föremål, (som ett stilleben) kanske leksaker, naturföremål eller kvarglömda kläder. Eller detaljer på skolgården, händer som håller i varandra, lövverket i ett träd eller molnen på himlen. Ladda upp bilderna på en dator (eller flera om det finns) och låt eleverna göra ett bildspel.

thumbnail_img_9299

Selfie
Uppgiften är att ta ett självporträtt med datorn.
Infoga bilden i ett ritprogram och bearbeta bilden, självporträttet kanske får glasögon, kungakrona och en mustasch.
Selfie
Ta självporträtt med surfplattan och välj en app för fotoredigering.

Fler förslag
Fotografera olika geometriska former på skolgården eller i skogen.
Bygg bokstäver av stenar eller rita bokstäver i gruset på skolgården.
Skapa ett konstverk av naturmaterial, kanske en mandala och fotografera.
Eller föreviga bilder som ritats med gatukrita på skolgårdens asfalt.
Låt eleverna visa bilderna som ett bildspel eller visa dem på smartboarden
och redovisa hur de tänkt och skapat.

Vad passar att fotografera? Finns det något som inte passar? Hur ska man tänka om man ska fotografera en person? Vad tycker eleverna? 

Om de ska fotografera en person finns det en del ”regler” att tänka på;
– be om lov
– berätta vad bilden ska användas till (inte laddas upp på nätet)
– om personen ger sitt medgivande, visa bilden och få den fotograferades medgivande.
– fråga om det är ok att ändra bilden och lägga till öron, glasögon eller andra saker som
förändrar porträttet.

Undvik att spara foton på elever i molnet . Tänk på att radera foton på eleverna med jämna mellanrum så att de inte blir liggande på en dator eller surfplatta en längre tid.

Centralt innehåll
Natur och samhälle
Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk granskning av hur dessa företeelser framställs i medier och populärkultur.

Bilder i media;
Barn och unga är stora konsumenter av media. Det är vanligt att förskolebarn ser på film och spelar spel som föräldrarna anser vara ”ofarliga”. Frågan är vilka budskap som filmen / spelet har. Alla spelsajter för barn har tjejspel som går ut på ”typiska tjejsaker” som att dejta killar, sminka sig, ta selfies i snygga kläder och ta hand om bebisar eller djur.

Läs mer om stereotypa spel för tjejer i ett tidigare inlägg här.

Reklam
Be eleverna berätta vad de kan om reklam, varför finns det reklam, vilket syfte har reklam, var brukar det finnas reklam?
Är det någon skillnad på hur tjejer och killar framställs i reklam? Vilka?
Låt eleverna göra reklam för något som de tycker är viktigt. Dramatisera och spela in en reklamfilm, skapa en reklamaffisch genom att ta ett eller flera fotografier som bearbetas med pennor, färg, sax och lim.

Nedan en reklam för leksaker som fällts av Reklamombudsmannen 2011.

jysk

Anmälan löd
Anmälaren har skrivit att reklamen där en pojke leker med snickarsaker och där flickan leker med kökssaker är oetisk och väldigt könsdiskriminerande på grund av de stereotypa könsrollerna som blir och snedför­delningen i hemmet som barnen lär sig. Att flickor/kvinnor leker med dockor, köksredskap o s v medan pojkar/män pysslar med bilar, snickerier o s v. Bilden utesluter att flickor kan bli snickare och att pojkar kan stå i kök och laga mat. Om ett barn ser denna reklam kan barnet också känna att det inte är accepterat att leka med ena saken på grund av könet.

Bilder i media påverkar oss dagligen och det är oerhört viktigt att samtala och diskutera med eleverna. Vilka tankar och synpunkter har de? Ta med reklamkatalogerna som kommer till jul, titta tillsammans med eleverna. Hur lanseras leksakerna? Kan alla välja fritt utifrån sitt intresse? Finns det något som hindrar en tjej eller kille att använda en speciell leksak eller ett spel?

 

Läroplan centralt innehåll – tips på musikskapande på fritids

Centralt innehåll

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll.

Skapande och estetiska uttrycksformer
Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild, musik, dans och drama. Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig. Tolka och samtala om olika estetiska uttryck.
Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.

Musik;
Många barn och unga har ett stort musikintresse. Genom Spotify och YouTube har de flesta tillgång till en oändlig mängd musik. Musikskapande lockar fram nyfikenhet och kreativitet samtidigt som musikskapande väcker olika stämningar och känslor till liv.

Prova att producera musik genom att på ett kreativt sätt leka och experimentera med en digital plattform på dator eller surfplatta.

radioapan
Dra och släpp rytmer, bas, komp, melodi i spåret och skapa en egen låt. Spara och maila.

http://sverigesradio.se/radioapan/studion/jingelmaskinen/index.stm
Här kan man skapa en jingel, välj t.ex. electro, gungelisväng, hårdrock och en trumvirvel. Spara och maila för att använda senare.

ackord

Lyssna på olika gitarrackord och arrangera dem som du vill. Prova gärna på en riktig gitarr samtidigt.

 

rytm2

Chrome Music Lab är en samling av experiment som låter vem som helst, i alla åldrar, undersöka hur musik fungerar. De är samarbeten mellan musiker och kodare.

http://www.apple.com/se/ios/garageband Har ett stort urval instrument och funktioner som Live Loops och Drummer. Man kan göra allt direkt på en iPhone, iPad eller iPod touch vilket gör det enkelt att skapa musik.

paint-2

Läs recensionen för Paint Music, beskrivs som en lätt och överskådlig app. Paint Music passar bra att använda för att skapa egen musik när eleverna skapat film i t.ex. Imovie.

Gå in på http://www.pappasappar.se för att få förslag på fler musik-appar

I kommande inlägg kommer vi med tips på hur man kan arbeta med det centrala innehållet när det gäller de digitala delarna i;
skapande och estetiska uttrycksformer och bild.